A finished Hanikamu scarf

I knitted a Hanikamu scarf, and it turned out like this.

A close up on the brilliant pattern.

On me.


From behind (I can not understand how come I always look so terrible on these blogg photos, my sloth seems to be a very lousy photographer indeed).


I just love the scarf... I enjoyed knitting it because the pattern was extremely braindead, and I brought the knitting with me everywhere (except to meetings at work, that is for unknown reasons forbidden...). Row 1 is slip one, knit one, yarn over and pass slipped stich over both the knitted stich and the yarn over. Row 2 is just knitted stiches. One side turns out as a thick wavy pattern, and the other side looks like a waffle. I think this way of knitting would be perfect for dishclothes, since it gets really really thick. I used a fantastic yarn from Mirasol, Sulka, which is 60% merino, 20% silk and 20% alpaca. Yes, it is soft beyond words... And also expensive beyond words, sigh. I used two hanks. I am very pleased with my Hanikamu and will use it frequently, it is already getting seriously cold in the mornings when I bike to work.

I have problems cheering myself up this autumn. Last autumn I enjoyed a long vacation in Australia and Malaysia, this year the coldness and darkness seem more or less compact.
Double-sigh. When candles, new books, a lot of lovely yarn and chocolate dont do it, what does one do then? Hibernates together with the snakes? Emigrates to somewhere sunny and warm?

Tang - A Finished Object

Tang (ravelry-link) is finished! Praise God! Tang is a standard turtleneck sweater knitted top-down. I am rather pleased with it, but it is not the best sweater I have ever knitted. At least I will not freeze in winter :-))))))))
The pattern is in the book Custom Knits by Wendy Bernard. I used Nepal (70% wool and 30% alpaca) from Drops and opted to make a slightly shorter turtleneck than in the original pattern. Nepal is a lovely yarn, I so enjoy knitting with it.
My butt-shrinking project is on hold for the moment, so I apologise to all sensitive viewers for my huge behind.

Goodies from Öland

I have mixed feelings when it comes to amigurumis... They are often cute and clever, but I seldom find the time to crochet them myself. I have bought a lot of books about amigurumis though, it is nice to read about how to make them. These smart goodies, the Lucia saphron bun and the pink princess cake, were given to me by my mum, she bought them on Öland. Thank you mummy!

Härliga vänner / Lovely friends

Lovely friends have been in Barcelona enjoying some late summer heat, and they brought a brown paper bag home to me. What´s in it?

Well, five hanks of Malabrigo worsted Amoroso! Imagine a paper bag full of joy, my favourite yarn in my favourite colour! How happy can one be, I only screamed! And I will instantly start to knit a sweater, I know what design I will use. Thank you so much Pauline and Bill!!!

And if that wasn´t enough, two packages of Australian Tim Tam biscuits found their way into my fridge. Tim Tams are the best chocolate biscuits in the world. And somebody remembered that Black Forest is my favourite flavour... Thank you soooooo much Pauline! :-)))))))

På stickfronten intet nytt

Inget stickat att visa upp har jag. Än. Men det sker en viss progress på fyra olika UFO:n, som vardera är ca 90-95% färdiga. Så, snart har jag något att blogga om. Fastän min blogg skulle vara en rolig sysselsättning, så har jag börjat lida lite av prestationsångest. ALLA ANDRA gör så fina saker, så snabbt. Och här sitter jag och trams-stickar ärmar på koftor och tröjor som aldrig blir färdiga. Tröstar mej med att det är tidsbrist. Det är ju inte så att jag har någon som sköter om hemmet under veckodagarna, utan all städ och tvätt väntar snällt på mej tills lördag. I helgen var det dessutom sortering av sommarkläder/vinterkläder och byte av alla sängkläder. Då blir det inte mycket tid över till stickning. Suck.
Funderar på att köpa garn till en Laura cardigan... Mmmmmm, snyyyygg. Stickad i Karisma från Drops tydligen, vem kunde tro det?

Det har blivit kallt också, jag fryser på väg till jobbet, och jag frös i mitt rum på jobbet också. Så jag ringde vår ansvarige vaktmästare som kom upp på studs med en temperaturmätningsmockajäng och konstaterade att jag inte alls hade för kallt och att jag inte alls frös. Tänk så fel man kan ha, där satt jag och trodde att jag frös, men sedan kom vaktmästaren som vet allt och sa att jag inte alls frös. Det är så skönt med människor som vet och kan nästan allt! Vad skulle alla vi andra göra utan dessa oumbärliga människor?

Vem kan gissa vad detta är? Som jag har i mitt hemliga skåp?


Nej, det är inte en sexleksak i trä, som man skulle kunna tro, utan en liten kul svarvad grej från Marocko, med en sådan där lös och snurrbar ring mitt på. Den är väl tänkt som en nyckelring, men den är gjorde i rött cederträ och luktar fantastiskt gott och skall dessutom hålla ohyra borta. Så några dylika blev inköpta i Marocko, och kryddar nu mitt garnförråd. Mmmmmm.

See you later alligator... In a while crocodile!

Statusrapport och efterlysning

Jaha, vad har vi här då... Veckorna går med en massa saker som skall tas hand om (bland annat jätteroliga garderobsutrensningar och rokad av sommarkläder-höstkläder-vinterkläder) och tiden till stickning blir knapp. Skolorna har ju börjat och man skulle ju kunna tro att det skulle innebära minskad stress för en utarbetad krake som jag, men icke, skolan verkar behöva min ständiga hjälp och uppmärksamhet för att klara av sitt uppdrag. Jag kan förutse konflikter (imaginära konflikter inuti min hjärna iallafall) med bl a gympaläraren som verkar tro att jag inte har något annat att göra än att hålla reda på när det skall vara utegympa (= utegympakläder skall med till skolan) eller innegympa (= innegympakläder skall med till skolan). Är jag gnällig? Tar alla andra mammor i världen hand om innegympakläder versus utegympakläder med ett leende på läpparna?

Den gråa koftan är fortfarande inte blockad, de två andra UFO:na som jag arbetat med är fortfarande nästan klara, dvs fortfarande UFO:n. Nära skjuter som bekant ingen hare... Och så kunde jag inte låta bli att påbörja ett nytt projekt (Tang) i Drops Nepal, ett underbart garn att sticka med, mmmmmmmm. Och då blev jag glad att se att Nepal snart kommer i två nya tjocklekar, en tjockare (typ Eskimo) och en tunnare (typ Karisma). Inte dumt det! Hösten är räddad! Bara ärmar kvar på Tang (och lite på kragen)...


När jag stickade på Tang fick jag lära mej ett nytt upplägg av min mamma. Tack mamma! Hon är jätteduktig på att sticka, men stickar av outgrundlig anledning inte alls numera. I vilket fall kan jag nu ett nytt upplägg när man skall göra lägga upp nya maskor mitt i allting, typ t ex för att göra ett knapphål. Jag har tidigare bara gjort ett omslag, som rekommenderas på Drops hemsida t ex, men det blir aldrig bra, det bubbar sig och det blir håååååååååååååååål där det inte skall vara håååååååååål. Då är mammas sätt bättre, se denna länk! Antar att hela världen visste detta utom jag...

Sen ett problem... När mitt favoritgarn, Silke alpacka försvann från Drops, så hamstrade jag 10 nystan, dvs 500 g, rött (färg 3609) och 10 nystan ljust lila (färg 4010). Detta för att jag tänkte sticka en bolero till, som jag redan hade i grönt. Sedan kom jag på att man kanske skulle ha köpt typ 20 nystan av varje färg, man kommer nämligen inte så himla långt med 10 nystan, om man nu skulle komma på att man ville göra något annat än en kort bolero. Någon därute som har några nystan av dessa färger och som kan tänka sig att sälja? Jag har inte för höga förhoppningar att få tag i extra nystan av dessa färger eftersom min blogg läses av 0.057 människor per dag. Vilket är lite konstigt faktiskt. Det finns en Odd Molly blogg jag kollar på ibland, en blogg som har flera hundra besökare per dag, besökare som loggar in bara för att glo på vad denna människa har på sig för Odd Molly kläder just idag. Och här sitter jag och delar med mej av min oändliga visdom och har näppeligen några hundra besökare per dag. Visst är det konstigt??? Men jag är förstås glad, ödmjuk och tacksam ändå! :-)))))

Och så lilla Milou som jag träffade häromdagen. Han gör mej väldigt glad! Nästa gång jag besöker min bror tänker jag stjäla med mej vovven hem.

Norrländska inköp

Sista semester-utflykterna är nu förbi. Semestern är slut. Och nu har verkligheten, dvs att arbeta varje dag, kommit ikapp mej. Jag började min arbetsvecka med att planera in ledigheter i höst och till jul. Då kändes allt mycket bättre.

Ett UFO har blivit ett FO! Det är den gråa koftan som ÄR KLAR! Men den måste blockas också, så bild kommer nästa gång. Då har jag säkert också gått ned 9 kg, så den kommer att sitta snyggt. Hurra. Dessutom kan jag meddela att ytterligare två UFOn håller på att transformera sig till FOn i rasande fart! Spännande...

Auktioner blev det ett par så här i sluttampen av sommaren, här i Kärrsjö, norr om Övik. Vackert och kul.


Sveriges mysigaste marknad måste vara den i Björnsjö, varje år första helgen i augusti. Årets inköp blev ett par vantar, 95 kronor. Jag skulle aaaaaaaaaaaaaaldriiiiiiiiiiiiiiiig sälja vantar för 95 kronor. Möjligtvis 995 kronor. Härligt mjuka i grått ylle. Super.


På vägen hem stannade vi till i Docksta. Docksta ligger några mil söder om Övik, precis längs med E4:an, vid Skuleberget. Och inifrån bilen, körandes på E4:an, ser Docksta sannerligen ut som byn Gud glömde. Man vill liksom inte stanna där till något pris alls. Men då begår man ett misstag. I Docksta finns två saker som är helt fantastiska:

1. Rövarbyn. Helt fantastiskt litet ställe för barn att hoppa runt i/på studsmattor, labyrinter och diverse spännande lekkonstruktioner. Både utegrejor och innegrejor. Allt medans jag och sengångaren sitter i solen på gräsmattan och fikar. Och nej, det kostar inte en förmögenhet i inträde och nej, det är inte nedlusat av en massa förnumstiga 40-talister eller dylikt. Jag får plats och det är inga köer så långt ögat kan se. I och för sig vart det en del getingar i år. Jag vet inte vad som är värst, 40-talister eller getingar?

2. Docksta toffeltillverkning med tillhörande fabriksförsäljning. Jag köpte två, eller egentligen ett par, de vita. De röda fick jag byta mot ett par som jag köpt på nätet, men fått lite problem med. Jag älskar Dockstatoffeln! Mjuk och skön, snygg och svensktillverkad. Man kan handla på nätet, om man nu inte har vägarna förbi Docksta: http://dockstasko.com/shop.php



Hej hopp, ett tomt kylskåp kallar, nu skall här storhandlas mat.