tisdag 22 december 2009

Nördvarning

Eftersom då säkerhetskontrollen i Sydney tog mina stickor (ja, jag skall komma över det någon gång), så tillbringade jag tre veckor i Malaysia med att försöka leta nya stickor. Stickning verkar inte vara "stort" varken i Australien eller Malaysia. Kan ju bero på värmen... I vilket fall sprang jag på en stickaffär i ett shoppingcentrum i Kuala Lumpur. Såg riktigt trevligt ut, ett par damer satt där inne och stickade och myste. Men det fanns bara allergiframkallande nylongarnen och inga spännande mönster. Sedan sprang jag på dessa virknålar i en japansk affär:

Since then security at Sydney Airport took my knitting needles (yes, I will get over it eventually), I spent three weeks in Malaysia trying to find new needles. Knitting does not seem to be a big thing either in Australia or Malaysia. Can of course be due to the heat ... Anyway, I stumbled upon a knitting store in a shopping mall in Kuala Lumpur. Looked really nice, a couple of ladies sitting there, knitting and smiling. But there were only allergenic nylon yarns and no interesting patterns. Then I saw these crochet needles in a Japanese shop:



Och jag kan inte hjälpa att jag tycker det är jättekul att det står "knitting needles" när det är virknålar. Visade detta hysteriskt lustiga för ett par vänner, varav en iallafall är inbiten stickare, men de bara stirrade på mej. Jag började då undra om jag hade tappat verklighetsförankringen totalt, det har ju hänt förut, och blivit en fullständig sticknörd? Osökt kom tankarna in på filmen "Plötsligt i Vinslöv". Vad för slags film skulle det bli om mej om man klippte ihop de mest intensiva stickningsögonblicken?
And I can not help but think it is hilarious it says "knitting needles" on the outside when it is crochet needles. Showed this hysterically funny observation to a couple of friends, including one who really is into knitting, but they just stared at me. I began to wonder if I'd lost all sense of realism, this has happened before, and finally become a full knitting nerd? My thoughts automatically went to the movie "Suddenly in Vinslöv". What kind of movie would it turn out to be about me if one made a movie out of the most intense moments of knitting?

På stickorna är en candle flame sjal i Kid Silk och en sådan här i en av Drops gråa alpackor, stickar den på rundstickor:
On the needles are a candle flame shawl in Kid Silk and one like this in one of Drops grey alapackas, knitted on circular needles:

onsdag 16 december 2009

Åter på svensk mark / Back in Sweden

Hemma igen. Skönt och lite trist. Det är ju roligare med 30 grader varmt och sol, än 0 grader och geggamojja. Helt ärligt. Men aporna började till sist längta hem efter Gameboys och vänner. Och jag började längta tillbaka till mina stickor. De tre sjalprojekt jag hade med på resan, av dessa blev det nichts och intet pga övernitiska tjänstemän vid säkerhetskontrollen på Sydneys flygplats. Det är helt otroligt, jag trodde jag var med i Dolda Kameran eller något, men faktum är att de tog mina två rundstickor, 6 och 7 mm i säkerhetskontrollen. Jag hade kollat upp inför min senaste US resa om stickor var ok ombord, och på US typ Luftfartsverkssida står det att stickor är ok. Det är också ok i Europa. Så man kan lugnt åka Qantas från Heathrow stickandes till Sydney. Men stickor blir farliga om man lämnar Sydney med Qantas för att åka till London. Logik, HALLÅ??? Ja, skall man skratta eller gråta, jag vet inte, här kommer jag, svensk och småbarnsmamma, resandes med mina apor, och jag anses vara en säkerhetsrisk. I säkerhetskontrollen föreslog jag att de skulle ta mina pennor också, för att ur ett potentiellt vapenperspektiv är det ingen skillnad på en grov sticka och en kulspetspenna. Jag tyckte också att det var bäst att de tog garnet också, jag kunde ju få för mej att strypa piloten. Då blev de arga och tyckte att jag hade ett attitydsproblem och om jag inte lugnade ned mej skulle jag inte få följa med på flighten. Ja, suck. Det känns ju inte bra att säkerhetsfolket spenderar en massa tid och energi på icke-risker, dvs rundstickor 6 mm. Om man som jag, är lite orolig för terroristhot , så känns det ju inte bättre att veta att säkerhetsfolk intresserar sig för stickor, när de, rent statistiskt, borde kolla in alla potentiella al-Qaida nissar istället. Är fortfarande ARG. Tack och lov kunde man beställa nya på Garnkorgen på nätet, från Kuala lumpur. Så nya, långa rundstickor låg och väntade på mej när jag kom hem. Och idag läste jag i Sydney Tribune Post Herald Paper Chronicle att tom Australiens regering hade tagit sitt förnuft till fånga, from juli nästa år är stickor inte längre farliga, vilken tur!!!

"Carry-on baggage rules will be relaxed under a shake-up of aviation security announced by the Federal Government today.The changes will see passengers again allowed to carry some sharp implements, such as nail files and clippers, umbrellas, crochet and knitting needles on board aircraft from July next year.Metal cutlery will return to return to cabin meals and airport restaurants following Government recognition that security arrangements must be targeted at 'real risks'."

De får väl ompröva sitt beslut i den händelse att al-Qaida tar upp strumpstickning hemma i sina afganska grottor. Det skulle ju verka suspekt.

Home again. Both nice and a bit boring. It's more fun with 30 degrees and the sun, than 0 degrees and mud mud mud. Quite honestly. But the monkeys began to finally long for GameBoys and friends. And I began to miss to my knitting. The three shawl projects I had brought on the trip, of these became nada due to overzealous officials at the security check at Sydney airport. It is quite unbelievable, I thought I was on Candid Camera or something, but they actually took my two circular needles, 6 and 7 mm at the security checkpoint. I had made sure before my last U.S. trip needles were ok on board, and the U.S. Aviation Safety whatever internet page says that knitting needles are ok onboard. It is also ok in Europe. So you can safely go by Qantas from Heathrow to Sydney knitting. But knitting is dangerous if you leave Sydney with Qantas to go to London. Logic, hello?? Yes, should you laugh or cry, I do not know, here I come, a Swedish mother traveling with small monkeys, and I am considered a security risk. In the security check, I suggested that they should take my pens too, that from a potential weapon perspective there is no differenc between a knitting needle and a ball-point pen. I thought it was best that they took the yarn also, I could potentially strangle the pilot. Then they became angry and said I had an attitude problem and if I did not calm down I would not be allowed on the flight. Yes, sigh. It does not feel good that the security people are spending a lot of time and energy on non-risks, ie, circular needles 6 mm. If you are like me, a bit worried about terrorist threats, it certainly does not feel nice to know that security people are interested in knitting needles, when they, from a purely statistically point of view, should check out all potential al-Qaeda guys instead. Am still angry. Thankfully, you could order new needles at Garnkorgen online, from Kuala Lumpur. So new, long circular needles were waiting for me when I got home. And today I read in the Sydney Herald Tribune, Post Chronicle Paper that even the Australian government has been doing some serious thinking, from July next year it is no longer dangerous with knitting needles onboard, how lucky!

"Carry-on luggage rules will be relaxed in a shake-up of aviation security announced by the Federal Government today.The changes will see passengers again allowed to carry some sharp implements, such as nail files and clippers, umbrellas, crochet and knitting needles on board aircraft from July next year.Metal cutlery will return to return to cabin meals and airport restaurants following Government recognition that security arrangements must be targeted at 'real risk'. "

They'll have to reconsider their decision in the event that al-Qaida takes up knitting in their Afghan caves. That would seem suspicious.


Jag hade med mej en färdigstickad sjal, i Kidsilk, birch-mönster. Jag stickade den i somras på semestern. Den blev en present till en av vännerna som vi delvis bodde hos.

I brought a finished shawl in Kidsilk, birch-pattern, to Sydney. I knitted it during the summer holiday and it was a gift to one of the friends we stayed with in Sydney.

söndag 8 november 2009


Nu är jag här:

Inget, typ svininfluensan kom emellan och flygresan med tre små apor gick bra. Inget har blivit stickat ännu, det är rätt intensivt att resa med små barn, man får mera vila hemma, trots allt, inser man.
Summa summarum är det dock skönt att inte jobba, att äta kilovis av tigerräkor och att bli omhändertagen av goda vänner. Och de små aporna trivs också, närkontakten med en massa märkliga djur har uppskattats mycket.

onsdag 21 oktober 2009

Semester / Vacation

Om nu inget oförutsett inträffar de närmaste dagarna, så verkar det som om jag och alla mina apor kommer iväg på semester trots allt. Det skall bli sol och ledigt i 6 veckor, så min blogg öppnar åter runt Lucia. Då hoppas jag kunna presentera åtminstone tre nya sjalar. Semester innebär ju också stickningar, stickning, stickning...

Now, if nothing unexpected happens the next few days, it seems that I and all my monkeys will be going away on vacation after all. It will be sunshine and lazy times for 6 weeks, so my blog will re-open around Lucia. Then I hope to be able to present at least three new shawls. Vacation is of course also knitting, knitting, knitting ...

onsdag 7 oktober 2009

En Totoro föds / A Totoro is being born

Det är bråda dagar. Det jobbas på jobbet i hysteriskt tempo, det packas hemma för vår långa resa som närmar sig med stormsteg. Jag kan inte riktigt tro att vi kommer iväg, det känns som om något, typ svininfluensan, borde komma i vägen. Vi får se, men i vilket fall börjar resfebern krypa sig på.
Totoron växer, och nu blev kroppens dimensioner rätt! Den fick godkänt av min man! Hurra! Ögon har han fått också, efter mycket efterforskning och nogrannat arbete fick den rätt uttryck tycker jag. Nu skall det till svans, armar och öron också... Ikväll sover han i lillapans säng, lillapan har tagit Totoro till sitt hjärta.
These are busy days. Things are taken care of at work in a hysterical pace, at home I am packing for our long journey. We are leaving very soon! I can not quite believe that we are going away, it feels as if something, like the swineflu, should get in our way. We'll see, but anyway I am beginning to feel the "traveling-fever".
Totoro is growing, and now the body's dimensions finally got right! It was approved by my husband! Hooray! He got eyes also, after some research and a very thorough job he got the right expression, I think. Now, he needs a tail, arms and ears too... Tonight he is sleeping in the little monkey's bed, the little monkey has taken the Totoro to his heart.


För att ha något totalt avkopplande att göra, som inte kräver någon hjärna alls, har jag börjat sticka upp två nystan Schachenmayr Mohair Lux som jag fick av en vän. Det blir en liten höstsjal i egen design.
To have something totally relaxing to do, something that requires no brain at all, I have started to knit a small autumn shawl of two skeins Schachenmayr Mohair Lux I got from a friend.

tisdag 29 september 2009

Snoppvärmaren har krympt / The willy-warmer has shrunk

Jaha, så kan det gå. Min man gillade inte formen på snopp-värmaren. Han tyckte den blev för lång, när den borde vara kortare och bredare, typ rundare (?). Han sa att det likande en Barbapappa, när formen mera skulle bli som ett maffigt äpple. Så då fick jag repa upp och se glad ut. Nu har jag bytt ut stolparna mot fasta maskor, vilket borde ge en "kortare" form, mera rund. Det skall nämligen bli en sådan här. Från filmen Min Granne Totoro och på Youtube.

Well, bad things happen. My husband did not like the shape of the willy-warmer. He thought it was too long, when it should be shorter and wider, like more round (?). He said that it looked more like a Barbapappa, when the form should be more like a gorgeous apple. So then I had to unravel (= frog) and look happy anyway. Now I have exchanged the single crochets for normal stitches , which should give me a "shorter" form, more round. It it will eventually turn out like one like this. From the movie My Neighbor Totoro and on Youtube.


Annars ligger det lite lågt på stickfronten. Min lill-apa har varit sjuk, han fick något virus och kräktes som jag aldrig har sett någon kräkas förut. Tillslut blev han inlagd på sjukhuset, lite för dehydrerad än vad som är hälsosamt. Även om hygienen på svenska sjukhus är under all kritik, var det ändå skönt att sitta och mata en liten skrutt med spruta på ett svenskt sjukhus, än i ett flyktingläger i Kongo. Det finns inget värre än kräkningar. Hade jag vetat att barn kräktes så som de gör, dvs över hela mej, så hade jag nog köpt ytterligare en orm istället. Finns en del saker som inte är så kul med barn:
1. De kräks ofta, första gången ofta helt plötsligt, gärna över mammas ansikte när hon ligger och sover.
2. Man behöver umgås med deras kompisars föräldrar på kalas eller "mysiga" träffar i lekparken en söndagseftermiddag.
3. De vill ha kalas när de fyller år, vilket innebär att ditt hem invaderas av galna pojkar mellan 5-10 år.
4. Ibland får de springmask eller löss. Då måste man behandla och städa hela huset som en galning. Och springmask är värre än löss. trodde aldrig jag skulle säga det.

Ja, det var väl allt. I övrigt är mina apor helt fantastiska att få leva tillsammans med. Och mellanapan har visst ångrat sig vad gäller en ny stickad mössa. Det blev lite kallt om skallen tydligen, och nu ville han gärna ha en fin stickad mössa. Där ser man!

Otherwise nothing is happening at the knitting front. My little monkey has been sick, he got a virus and vomited as I have never seen anyone vomit before. Finally, he was admitted to hospital, a bit too dehydrated than what is considered healthy. Although the hygiene in Swedish hospitals is beneath any decent standard, it was still nice to feed a little friend with a syringe in a Swedish hospital, than in a refugee camp in Congo. There is nothing worse than to vomit. Had I known that children vomit as they do, that is all over me, I would probably have bought another snake instead. There are some things which are not so fun with children:

1. They vomit a lot. Initially, often quite suddenly, over the mother's face when she is sleeping. 2. You need to socialize with their friends' parents at parties or at "cozy" meetings at the playground a Sunday afternoon.
3. They want a party when it is their birthday, which means that your home is invaded by crazy boys between 5-10 years.

4. Sometimes they get pinworms or lice. Then you have to treat it and clean the whole house like a madman. And pinworms are worse than lice. Never thought I would say it.


Yes, that's all I guess. Otherwise, my monkeys are truly wonderful to live with. And the middle monkey has changed his mind in terms of a new knitted hat. It was a bit cold the other day obviously, and now he would like to have a nice knitted hat. There you go!

torsdag 24 september 2009

Böcker och framsteg / Books and progress

Förr i tiden gillade jag inte att sticka strumpor; jag gillade inte strumpstickor, jag gillade inte att man måste göra en i taget. Så en sommardag 2008 i Monterey, så sprang jag på en bok om hur man stickar strumpor två åt gången på rundstickor.

In the past, I did not like to knit socks; I did not like the knitting-needles you use for knitting socks, I did not like it you had to make one at the time (I suffered from the second-sock-syndrome). So one lovely summer day in Monterey in 2008, I came across a book about how to knit two socks at the same time on circular needles.

Jag var helt lyrisk, och prövade på att sticka med den lite nya tekniken när jag kom hem till Sverige. Två strumpor på samma gång, och hej då till otäcka strumpstickor :-) ! Enkelt var det, och bra blev det. Så hittade jag häromdagen en ny bok om strumpstickning, också med rundstickor, men också hur man kan börja nedifrån och upp. Väldigt fiffigt att sticka från tån och upp om man har en massa rest-garner man vill bli av med. Jag kan rekommendera båda böckerna, de är väldigt pedagogiskt utformade (= skrivna för amerikaner).

I was extremely happy about it all, and tried the new technique when I came back to Sweden. Two socks at the same time, GOOD BYE nasty sock-knitting-needles :-) ! It was quite easy, and the socks turned out just fine. So, the other day, I found a new book on knitting socks, also on circular needles, but how to start toe up, not only cuff down. Very handy if you want to get rid of a lot of yarn-left overs, to knit toe up. I can recommend both books, they are written in a way that makes everything very easy to understand (= written for americans).


Mitt snopp-värmare-projekt börjar anta hysteriska proportioner. Är det till en elefant? Idag virkade jag på den på jobbet. Vi hade en dag av möten och diskussioner, och i ett försök att göra dagen lite mera meningsfull, så virkade jag samtidigt. Vanliga människor tror att man inte kan lyssna när man virkar/stickar. När alla vi smarta vet att man lyssnar mycket bättre när man underhåller händerna med något lagom monotont. Man stimulerar olika delar av hjärnan, och lyssnar bättre. Gäller dock inte män, som har svårt att tänka och tugga tuggummi på samma gång. Verkar det som iallafall.
Snopp-värmaren:

My willy-warmer-project is starting to reach hysterical proportions. Is it to an elephant? Today I crocheted at work. We had a day of meetings and discussions, and in an attempt to make the day a little bit more meaningful, I crocheted at the meetings. Simple people think that one can not listen when crocheting / knitting. As we clever persons know, one listens better if your hands are busy with something monotonically. It stimulates different parts of the brain, and that itself makes one listening better. Not men though, they can not think and chew gum at the same time. It seems like anyway.
The willy-warmer: