Nördvarning

Eftersom då säkerhetskontrollen i Sydney tog mina stickor (ja, jag skall komma över det någon gång), så tillbringade jag tre veckor i Malaysia med att försöka leta nya stickor. Stickning verkar inte vara "stort" varken i Australien eller Malaysia. Kan ju bero på värmen... I vilket fall sprang jag på en stickaffär i ett shoppingcentrum i Kuala Lumpur. Såg riktigt trevligt ut, ett par damer satt där inne och stickade och myste. Men det fanns bara allergiframkallande nylongarnen och inga spännande mönster. Sedan sprang jag på dessa virknålar i en japansk affär:

Since then security at Sydney Airport took my knitting needles (yes, I will get over it eventually), I spent three weeks in Malaysia trying to find new needles. Knitting does not seem to be a big thing either in Australia or Malaysia. Can of course be due to the heat ... Anyway, I stumbled upon a knitting store in a shopping mall in Kuala Lumpur. Looked really nice, a couple of ladies sitting there, knitting and smiling. But there were only allergenic nylon yarns and no interesting patterns. Then I saw these crochet needles in a Japanese shop:



Och jag kan inte hjälpa att jag tycker det är jättekul att det står "knitting needles" när det är virknålar. Visade detta hysteriskt lustiga för ett par vänner, varav en iallafall är inbiten stickare, men de bara stirrade på mej. Jag började då undra om jag hade tappat verklighetsförankringen totalt, det har ju hänt förut, och blivit en fullständig sticknörd? Osökt kom tankarna in på filmen "Plötsligt i Vinslöv". Vad för slags film skulle det bli om mej om man klippte ihop de mest intensiva stickningsögonblicken?
And I can not help but think it is hilarious it says "knitting needles" on the outside when it is crochet needles. Showed this hysterically funny observation to a couple of friends, including one who really is into knitting, but they just stared at me. I began to wonder if I'd lost all sense of realism, this has happened before, and finally become a full knitting nerd? My thoughts automatically went to the movie "Suddenly in Vinslöv". What kind of movie would it turn out to be about me if one made a movie out of the most intense moments of knitting?

På stickorna är en candle flame sjal i Kid Silk och en sådan här i en av Drops gråa alpackor, stickar den på rundstickor:
On the needles are a candle flame shawl in Kid Silk and one like this in one of Drops grey alapackas, knitted on circular needles:

Åter på svensk mark / Back in Sweden

Hemma igen. Skönt och lite trist. Det är ju roligare med 30 grader varmt och sol, än 0 grader och geggamojja. Helt ärligt. Men aporna började till sist längta hem efter Gameboys och vänner. Och jag började längta tillbaka till mina stickor. De tre sjalprojekt jag hade med på resan, av dessa blev det nichts och intet pga övernitiska tjänstemän vid säkerhetskontrollen på Sydneys flygplats. Det är helt otroligt, jag trodde jag var med i Dolda Kameran eller något, men faktum är att de tog mina två rundstickor, 6 och 7 mm i säkerhetskontrollen. Jag hade kollat upp inför min senaste US resa om stickor var ok ombord, och på US typ Luftfartsverkssida står det att stickor är ok. Det är också ok i Europa. Så man kan lugnt åka Qantas från Heathrow stickandes till Sydney. Men stickor blir farliga om man lämnar Sydney med Qantas för att åka till London. Logik, HALLÅ??? Ja, skall man skratta eller gråta, jag vet inte, här kommer jag, svensk och småbarnsmamma, resandes med mina apor, och jag anses vara en säkerhetsrisk. I säkerhetskontrollen föreslog jag att de skulle ta mina pennor också, för att ur ett potentiellt vapenperspektiv är det ingen skillnad på en grov sticka och en kulspetspenna. Jag tyckte också att det var bäst att de tog garnet också, jag kunde ju få för mej att strypa piloten. Då blev de arga och tyckte att jag hade ett attitydsproblem och om jag inte lugnade ned mej skulle jag inte få följa med på flighten. Ja, suck. Det känns ju inte bra att säkerhetsfolket spenderar en massa tid och energi på icke-risker, dvs rundstickor 6 mm. Om man som jag, är lite orolig för terroristhot , så känns det ju inte bättre att veta att säkerhetsfolk intresserar sig för stickor, när de, rent statistiskt, borde kolla in alla potentiella al-Qaida nissar istället. Är fortfarande ARG. Tack och lov kunde man beställa nya på Garnkorgen på nätet, från Kuala lumpur. Så nya, långa rundstickor låg och väntade på mej när jag kom hem. Och idag läste jag i Sydney Tribune Post Herald Paper Chronicle att tom Australiens regering hade tagit sitt förnuft till fånga, from juli nästa år är stickor inte längre farliga, vilken tur!!!

"Carry-on baggage rules will be relaxed under a shake-up of aviation security announced by the Federal Government today.The changes will see passengers again allowed to carry some sharp implements, such as nail files and clippers, umbrellas, crochet and knitting needles on board aircraft from July next year.Metal cutlery will return to return to cabin meals and airport restaurants following Government recognition that security arrangements must be targeted at 'real risks'."

De får väl ompröva sitt beslut i den händelse att al-Qaida tar upp strumpstickning hemma i sina afganska grottor. Det skulle ju verka suspekt.

Home again. Both nice and a bit boring. It's more fun with 30 degrees and the sun, than 0 degrees and mud mud mud. Quite honestly. But the monkeys began to finally long for GameBoys and friends. And I began to miss to my knitting. The three shawl projects I had brought on the trip, of these became nada due to overzealous officials at the security check at Sydney airport. It is quite unbelievable, I thought I was on Candid Camera or something, but they actually took my two circular needles, 6 and 7 mm at the security checkpoint. I had made sure before my last U.S. trip needles were ok on board, and the U.S. Aviation Safety whatever internet page says that knitting needles are ok onboard. It is also ok in Europe. So you can safely go by Qantas from Heathrow to Sydney knitting. But knitting is dangerous if you leave Sydney with Qantas to go to London. Logic, hello?? Yes, should you laugh or cry, I do not know, here I come, a Swedish mother traveling with small monkeys, and I am considered a security risk. In the security check, I suggested that they should take my pens too, that from a potential weapon perspective there is no differenc between a knitting needle and a ball-point pen. I thought it was best that they took the yarn also, I could potentially strangle the pilot. Then they became angry and said I had an attitude problem and if I did not calm down I would not be allowed on the flight. Yes, sigh. It does not feel good that the security people are spending a lot of time and energy on non-risks, ie, circular needles 6 mm. If you are like me, a bit worried about terrorist threats, it certainly does not feel nice to know that security people are interested in knitting needles, when they, from a purely statistically point of view, should check out all potential al-Qaeda guys instead. Am still angry. Thankfully, you could order new needles at Garnkorgen online, from Kuala Lumpur. So new, long circular needles were waiting for me when I got home. And today I read in the Sydney Herald Tribune, Post Chronicle Paper that even the Australian government has been doing some serious thinking, from July next year it is no longer dangerous with knitting needles onboard, how lucky!

"Carry-on luggage rules will be relaxed in a shake-up of aviation security announced by the Federal Government today.The changes will see passengers again allowed to carry some sharp implements, such as nail files and clippers, umbrellas, crochet and knitting needles on board aircraft from July next year.Metal cutlery will return to return to cabin meals and airport restaurants following Government recognition that security arrangements must be targeted at 'real risk'. "

They'll have to reconsider their decision in the event that al-Qaida takes up knitting in their Afghan caves. That would seem suspicious.

Jag hade med mej en färdigstickad sjal, i Kidsilk, birch-mönster. Jag stickade den i somras på semestern. Den blev en present till en av vännerna som vi delvis bodde hos.

I brought a finished shawl in Kidsilk, birch-pattern, to Sydney. I knitted it during the summer holiday and it was a gift to one of the friends we stayed with in Sydney.

Nu är jag här:

Inget, typ svininfluensan kom emellan och flygresan med tre små apor gick bra. Inget har blivit stickat ännu, det är rätt intensivt att resa med små barn, man får mera vila hemma, trots allt, inser man.
Summa summarum är det dock skönt att inte jobba, att äta kilovis av tigerräkor och att bli omhändertagen av goda vänner. Och de små aporna trivs också, närkontakten med en massa märkliga djur har uppskattats mycket.

Semester / Vacation

Om nu inget oförutsett inträffar de närmaste dagarna, så verkar det som om jag och alla mina apor kommer iväg på semester trots allt. Det skall bli sol och ledigt i 6 veckor, så min blogg öppnar åter runt Lucia. Då hoppas jag kunna presentera åtminstone tre nya sjalar. Semester innebär ju också stickningar, stickning, stickning...

Now, if nothing unexpected happens the next few days, it seems that I and all my monkeys will be going away on vacation after all. It will be sunshine and lazy times for 6 weeks, so my blog will re-open around Lucia. Then I hope to be able to present at least three new shawls. Vacation is of course also knitting, knitting, knitting ...

En Totoro föds / A Totoro is being born

Det är bråda dagar. Det jobbas på jobbet i hysteriskt tempo, det packas hemma för vår långa resa som närmar sig med stormsteg. Jag kan inte riktigt tro att vi kommer iväg, det känns som om något, typ svininfluensan, borde komma i vägen. Vi får se, men i vilket fall börjar resfebern krypa sig på.
Totoron växer, och nu blev kroppens dimensioner rätt! Den fick godkänt av min man! Hurra! Ögon har han fått också, efter mycket efterforskning och nogrannat arbete fick den rätt uttryck tycker jag. Nu skall det till svans, armar och öron också... Ikväll sover han i lillapans säng, lillapan har tagit Totoro till sitt hjärta.
These are busy days. Things are taken care of at work in a hysterical pace, at home I am packing for our long journey. We are leaving very soon! I can not quite believe that we are going away, it feels as if something, like the swineflu, should get in our way. We'll see, but anyway I am beginning to feel the "traveling-fever".
Totoro is growing, and now the body's dimensions finally got right! It was approved by my husband! Hooray! He got eyes also, after some research and a very thorough job he got the right expression, I think. Now, he needs a tail, arms and ears too... Tonight he is sleeping in the little monkey's bed, the little monkey has taken the Totoro to his heart.


För att ha något totalt avkopplande att göra, som inte kräver någon hjärna alls, har jag börjat sticka upp två nystan Schachenmayr Mohair Lux som jag fick av en vän. Det blir en liten höstsjal i egen design.
To have something totally relaxing to do, something that requires no brain at all, I have started to knit a small autumn shawl of two skeins Schachenmayr Mohair Lux I got from a friend.

Snoppvärmaren har krympt / The willy-warmer has shrunk

Jaha, så kan det gå. Min man gillade inte formen på snopp-värmaren. Han tyckte den blev för lång, när den borde vara kortare och bredare, typ rundare (?). Han sa att det likande en Barbapappa, när formen mera skulle bli som ett maffigt äpple. Så då fick jag repa upp och se glad ut. Nu har jag bytt ut stolparna mot fasta maskor, vilket borde ge en "kortare" form, mera rund. Det skall nämligen bli en sådan här. Från filmen Min Granne Totoro och på Youtube.

Well, bad things happen. My husband did not like the shape of the willy-warmer. He thought it was too long, when it should be shorter and wider, like more round (?). He said that it looked more like a Barbapappa, when the form should be more like a gorgeous apple. So then I had to unravel (= frog) and look happy anyway. Now I have exchanged the single crochets for normal stitches , which should give me a "shorter" form, more round. It it will eventually turn out like one like this. From the movie My Neighbor Totoro and on Youtube.


Annars ligger det lite lågt på stickfronten. Min lill-apa har varit sjuk, han fick något virus och kräktes som jag aldrig har sett någon kräkas förut. Tillslut blev han inlagd på sjukhuset, lite för dehydrerad än vad som är hälsosamt. Även om hygienen på svenska sjukhus är under all kritik, var det ändå skönt att sitta och mata en liten skrutt med spruta på ett svenskt sjukhus, än i ett flyktingläger i Kongo. Det finns inget värre än kräkningar. Hade jag vetat att barn kräktes så som de gör, dvs över hela mej, så hade jag nog köpt ytterligare en orm istället. Finns en del saker som inte är så kul med barn:
1. De kräks ofta, första gången ofta helt plötsligt, gärna över mammas ansikte när hon ligger och sover.
2. Man behöver umgås med deras kompisars föräldrar på kalas eller "mysiga" träffar i lekparken en söndagseftermiddag.
3. De vill ha kalas när de fyller år, vilket innebär att ditt hem invaderas av galna pojkar mellan 5-10 år.
4. Ibland får de springmask eller löss. Då måste man behandla och städa hela huset som en galning. Och springmask är värre än löss. trodde aldrig jag skulle säga det.

Ja, det var väl allt. I övrigt är mina apor helt fantastiska att få leva tillsammans med. Och mellanapan har visst ångrat sig vad gäller en ny stickad mössa. Det blev lite kallt om skallen tydligen, och nu ville han gärna ha en fin stickad mössa. Där ser man!

Otherwise nothing is happening at the knitting front. My little monkey has been sick, he got a virus and vomited as I have never seen anyone vomit before. Finally, he was admitted to hospital, a bit too dehydrated than what is considered healthy. Although the hygiene in Swedish hospitals is beneath any decent standard, it was still nice to feed a little friend with a syringe in a Swedish hospital, than in a refugee camp in Congo. There is nothing worse than to vomit. Had I known that children vomit as they do, that is all over me, I would probably have bought another snake instead. There are some things which are not so fun with children:

1. They vomit a lot. Initially, often quite suddenly, over the mother's face when she is sleeping. 2. You need to socialize with their friends' parents at parties or at "cozy" meetings at the playground a Sunday afternoon.
3. They want a party when it is their birthday, which means that your home is invaded by crazy boys between 5-10 years.
4. Sometimes they get pinworms or lice. Then you have to treat it and clean the whole house like a madman. And pinworms are worse than lice. Never thought I would say it.

Yes, that's all I guess. Otherwise, my monkeys are truly wonderful to live with. And the middle monkey has changed his mind in terms of a new knitted hat. It was a bit cold the other day obviously, and now he would like to have a nice knitted hat. There you go!

Böcker och framsteg / Books and progress

Förr i tiden gillade jag inte att sticka strumpor; jag gillade inte strumpstickor, jag gillade inte att man måste göra en i taget. Så en sommardag 2008 i Monterey, så sprang jag på en bok om hur man stickar strumpor två åt gången på rundstickor.

In the past, I did not like to knit socks; I did not like the knitting-needles you use for knitting socks, I did not like it you had to make one at the time (I suffered from the second-sock-syndrome). So one lovely summer day in Monterey in 2008, I came across a book about how to knit two socks at the same time on circular needles.

Jag var helt lyrisk, och prövade på att sticka med den lite nya tekniken när jag kom hem till Sverige. Två strumpor på samma gång, och hej då till otäcka strumpstickor :-) ! Enkelt var det, och bra blev det. Så hittade jag häromdagen en ny bok om strumpstickning, också med rundstickor, men också hur man kan börja nedifrån och upp. Väldigt fiffigt att sticka från tån och upp om man har en massa rest-garner man vill bli av med. Jag kan rekommendera båda böckerna, de är väldigt pedagogiskt utformade (= skrivna för amerikaner).

I was extremely happy about it all, and tried the new technique when I came back to Sweden. Two socks at the same time, GOOD BYE nasty sock-knitting-needles :-) ! It was quite easy, and the socks turned out just fine. So, the other day, I found a new book on knitting socks, also on circular needles, but how to start toe up, not only cuff down. Very handy if you want to get rid of a lot of yarn-left overs, to knit toe up. I can recommend both books, they are written in a way that makes everything very easy to understand (= written for americans).


Mitt snopp-värmare-projekt börjar anta hysteriska proportioner. Är det till en elefant? Idag virkade jag på den på jobbet. Vi hade en dag av möten och diskussioner, och i ett försök att göra dagen lite mera meningsfull, så virkade jag samtidigt. Vanliga människor tror att man inte kan lyssna när man virkar/stickar. När alla vi smarta vet att man lyssnar mycket bättre när man underhåller händerna med något lagom monotont. Man stimulerar olika delar av hjärnan, och lyssnar bättre. Gäller dock inte män, som har svårt att tänka och tugga tuggummi på samma gång. Verkar det som iallafall.
Snopp-värmaren:

My willy-warmer-project is starting to reach hysterical proportions. Is it to an elephant? Today I crocheted at work. We had a day of meetings and discussions, and in an attempt to make the day a little bit more meaningful, I crocheted at the meetings. Simple people think that one can not listen when crocheting / knitting. As we clever persons know, one listens better if your hands are busy with something monotonically. It stimulates different parts of the brain, and that itself makes one listening better. Not men though, they can not think and chew gum at the same time. It seems like anyway.
The willy-warmer:

När man har gjort precis allt man skall göra / When you have done exactly everything you are supposed to do

När man har städat hela lägenheten, våttorkat golven, rensat ut leksaker, bäddat, tvättat all tvätt, vikt all ren tvätt, packat alla jävla gympapåsar och matsäckar till skolan, strukit alla örngott, lagat all sylt, saft och marmelad, varit och storhandlat, fyllt frysen med bröd och bullar, diskat, lekt med aporna, läst alla böcker för aporna, höststädat altanen, rensat ut i förrådet och stoppat alla saker i märkta kartonger, gått igenom apornas höst och vinter skor/kläder, storstädat toaletterna, varit social och trevlig med sin man, ringt mamma, gjort läxorna med stor-apan, lagat alla trasig kläder, tvättat fönster, hängt upp nya gardiner, ja DÅ kan man virka amigurumis! När man har gjort precis allt, och man inte vet hur man skall få tiden att gå en söndag i september, då virkar man en liten rått-amigurumi! Såhär blev min:
When you have cleaned the entire apartment, cleaned the floors with water and soap, sorted out the toys, made the beds, washed all the laundry, folded all clean laundry, packed all the fucking gym bags and school lunches, ironed all pillow cases, cooked jam, made lemonade and marmalade, been shopping groceries, filled freezer with bread and buns, washed the dishes, played with the monkeys, read all the books for the monkeys, cleaned patio for the autumn, cleaned out the closet and put all things into labeled boxes, gone through the monekys fall and winter shoes / clothing, cleaned the toilets in detail, have been social with and nice to your husband, called mom, made homework with the big moneky, fixed all worn-out clothes, washed windows, hung new curtains, THEN you can crochet amigurumis! Once you have finished all household tasks, and you do not know how to kill all spare time on a Sunday in September, then it is time to crochet a rat-amigurumi! Mine turned out like this:


Närbild på de psykedeliska ögonen:
Close-up of the psychedelic eyes:


För ett tag sedan, i ett uppenbarligen förvirrat tillstånd, köpte jag den här boken:
Some time ago, in an apparently confused state, I bought this book:


I den boken står allt man behöver veta om att virka amigurumis. Det är en pigg och glad bok, men det är ju inte utan att man undrar VARFÖR skall man virka amigurumis? Hela nätet är fullt med beskrivningar och bloggar på ämnet. Ja, nu har jag iallafall gjort min första, eftersom jag var klar med allt listat ovan och inte visste vad jag skulle göra av all tid som jag fick över en söndag i september. Den är en present till en vän som firar sin 640:e födelsedag på tisdag. Åh, vad glad han skall bli! Eller kanske inte, jag är inte säker på om han förstår att uppskatta en sådan användbar present, han är dessutom intresserad av anatomi och kommer att undra varför den inte har någon mun/näsa. Kanske skall jag mata min orm med den istället, hon gillar gnagare. Får jag lov att presentera mammas lilla bebis, Schack:
The book provides you with all you need to know about how to crochet amigurumis. It is a spirited and happy book, but I can not help wondering WHY one would want to crochet amigurumis in the first place? The entire net however is full of patterns and blogs on the topic. Well, now I have made my first amigurumi because I finished all the tasks listed above and did not know what to make of all the spare time I had on a Sunday in September. It is a gift for a friend who is celebrating his 640th birthday on Tuesday. Oh, how happy he will be! Or maybe not, I am not sure he knows to appreciate such a useful present, and also he is into anatomy and will only wonder why it does not have a mouth/nose. Maybe I will feed my snake with it instead, she likes rodents. May I present to you mum's little baby, named Schack:

Måste man gifta om sig nu då? / Do I have to remarry?

Det här är nog det coolaste jag sett på bra länge, och då har man ju trots allt sett en hel del. Det känns som om jag måste gifta om mej, i en sådan här:
This is probably the coolest thing I have seen in a long while, and then one has been around and seen a lot of things. I feel I have to get re-married, in this:
http://www.dailymail.co.uk/femail/article-1205007/Shepherdess-bride-marries-stunning-dress-wool-flock.html

En grön alien / A green alien

Jaha, tänk om man kunde få vara hemma mera och jobba mindre. Mellan-apan har varit sjuk i två dagar och se, då kan man påbörja en ny sjal medans man sitter och kramas i soffan framför Nemo och Dragon Ball-filmer. Åh, vad det är najs att bara vara hemma! Jag tog tag i det gröna/kiwi garnet jag köpte från Garnkorgen. Det är lite sticksigt, det blir inga flera merino/nylon mixar för mej. Och jag är osäker på om jag var vid mina sinnes fulla när jag bestämde mej för den här färgen, men, men, mönstret (Dragon scales) är snyggt och lagom svårt att sticka. Fyra nystan tänkte jag spendera, stickor 3.
Well, what if you could get to be home more and work less. The middle sized monkey has been sick for two days and then you can start knitting a new shawl while you sit down and cuddle on the couch in front of Nemo and Dragon Ball movies. Oh, it is so nice to just stay at home! I took the green / kiwi yarn I bought from Garnkorgen. It's a bit itchy, there will be no more merino / nylon mixes for me. And I'm not sure if I was in my right mind when I decided on the colour, but, but, the design (Dragon scales) is neat and moderately difficult to knit. Four skeins, I thought of spending, knitting needle number 3.


Och en närbild:
And a close-up:

Min mössa jag skrev om förra veckan, en Boy Hat i Manu baby alpacka, blev såhär:
My hat i wrote about last week, a Boy Hat in Manu baby alpacka, turned out like this:

Och på mej:
And on my beautiful head:

Om någon undrar om det hemliga blå virkningsprojektet så har en viss progress skett, se nedan. Men vad skall det bli? En gigantisk snopp-värmare till min man?
If somebody wonders about the top-secret blue crochet-project, a certain progress has been made, see below. But what will it be? A gigantic willy-warmer for my husband?

Jag lovade mig själv att ta mig an mina UFO:n. De hotade att spränga mitt garn- och stickskåp, de höll på att bli för många. Tyvärr kunde jag konstatera, efter en genomgång, att de flesta hade något moment av virkning involverat, vilket starkt talar för att de kommer att förbli UFO:n. Jag förstår inte varför jag börjar virka saker, eller för den delen, börjar sticka saker som också behöver virkas på, t ex en krage. Jag hatar att virka, det är såååååååååååååååå trist. Suck.

I promised myself to deal with my UFO:s. They threatened to break my yarn- and knitting cupboard from the inside, they were becoming too many. Unfortunately I found, after a review, that most of them had some aspect of chrocheting involved, which strongly suggests to me that they will remain UFO:s. I do not understand why I begin to crochet things, or for that matter, begin to knit things that also need some parts to be crocheted, such as a collar. I hate to crochet, it's soooooooooooooooo boring. Sigh.

För att inte göra det alltför svårt, så började jag med det här UFO:t, en omonterad kofta i Manu, 100% baby alpacka ull. Mönstret kom från Yll och Tyll. Helt fantastiskt garn, mjukt som en bebisrumpa, men tyvärr helt värdelöst till en kofta.

To not make it too difficult, I started with this UFO, an unassembled cardigan in Manu, 100% baby alapcka wool. The pattern came from Yll och Tyll. Absolutely fantastic yarn, soft as a baby's butt, but unfortunately completely useless for a cardigan.


Så här blev den monterad:
And this is how it ended up:


Och på mig... Man kan säga att det är en typ av kofta som man bara kan ha på sig när man är helt säker på att man är helt ensam och det är helt mörkt. Typ när man spenderar tid ensam i sin mörka garderob. Jag ber om ursäkt för att min bakdel syns på bilden, det är min mans fel.

And on me ... You could say that it is a type of cardigan one can only wear when one is absolutely sure one is completely alone and it is completely dark. Like when one spends time alone in ones dark closet. I apologize my behind shows in the picture, it's my husband's fault.


Resterna av baby alpackan räckte till en mössa till mej, likadan mössa som min stor-apas, se nedan. Bild på min mössa kommer snart.

The left overs of the baby alpaca yarn was enough for a hat for myself, same pattern as the hat for my oldest monkey, see below. Picture of my hat will be available shortly.

För att roa mig med annat medans jag höll på med den tröstlösa monteringen, så stickade jag en sådan här till min stora apa. Han undrade varför alla fick yllemössor helt plötsligt, men inte han. Merino rest-garnerna, brunt och blått, räckte fint. Han blev så nöjd. Eftersom min lill-apa också hade fått en ny mössa nyligen, frågade jag mellan-apan om han också ville ha en. Han synade stor-apans mössa noga, gav tillbaka den till mig genom att hålla den i nypan som man skulle hålla en påse kattbajs, och sa: "Nej tack mamma, jag vill verkligen, verkligen inte ha en sådan här!". Brutalt härligt ärlig, som vanligt.

To amuse myself with other things while I was assembling the tidious cardigan, I knitted one of these for my oldest monkey. He wondered why everyone was suddenly getting woolen hats, but not him. The merino yarn leftovers, brown and blue, were quite enough. He was so pleased with it. Since my little monkey also got a new hat recently, I asked my middle sized monkey, if he also wanted one. He eyed the oldest monkey´s hat carefully, gave it back to me holding it as if it was a bag of cat poo, and said, "No thanks mom, I really, really do not want one like this!". Brutally honest, and lovely, as usual.

På stor-apan såg mössan ut så här:
Om my oldest monkey the woolen hat looked like this:

Von oben:
From above:


Nästa UFO som skall dö är denna hopplösa tunika. Mönstret och garner kommer från Drops, och det är lin/bomull i själva tunikan, och bomull-lin med två extra trådar cotton viscose i själva oket. Jag hatar lingarn, det är så förfärligt oförlåtande. Jag skall aldrig mera köpa lingarn. Aldrig.

The next UFO to die is this hopeless tunic. The pattern and yarn are from Drops, and there is cotton-flax yarn in the tunic, and two additional threads cotton viscose in the yoke. I hate flax yarn, it is so terribly unforgiving. I will never again buy flax yarn. Never.

Oket skall virkas som ni förstår, och jag misstänker att jag inte gör rätt för att istället för att bli mindre antal maskor, verkar antalet vara konstant, och det funkar ju inte. Dessutom har jag repat upp och virkat om de första varven typ en miljard gånger, så nu är jag LESS. I vilket fall, jag gillar modellen, och om bara oket blir bra, kan jag tänka mig att ha den på mig även utanför min mörka garderob. Så, jag skall försöka virka klart. Försöka. Snart.

The yoke is to be crochet as you understand, and I suspect that I am not doing it correctly becasue instead of decreasing, the number of stitches seems to remain constant, and that does not work of course. In addition, I have frogged and crocheted the first rows like one billion times, so now I'm TIRED OF IT. In any case, I like the model, and if only the yoke turns out nice, I can bring myself to wear it even outside my dark closet. So, I will try to finish it. Try. Soon.

Godis/Candy

Är det för att jag är på en evig anti-godis diet som jag tycker att garnerna nedan ser ut som godis? Det gröna Kidsilk Haze skall bli en sjal till moi moi moi, det blåa och bruna Malabrigo worsted merino blev två yllemössor, till min man och till en vän (se nedan).
Is it because I am on an eternal anti-candy diet that I think the yarn below look like candy? The green Kidsilk Haze will be a shawl for moi moi moi, the blue and brown Malabrigo worsted merino turned out to be two wool hats, for my husband and for a friend (see below).


Från Garnkorgen köpte jag Kid Merion (mohair, merion och micronylon). Färgen heter kiwi och ser också ut som godis. Blir nog också en sjal vad det lider.
From the Yarn Basket, I bought Kid Merion (mohair, merino and micro nylon). The colour is kiwi and looks like candy too. It will also be a shawl eventually.


Jag har varit duktig, Claudia-mössorna är klara! Och här är den bruna, till min man. Stickor nummer 5.
I have been so good, the Claudia-hats are finished! The brown is for my husband. Knitting needles number 5.

Och här är den bruna tillsammans med den blåa, som en vän skall få. En vän som är väldigt ledsen för att han på något olyckligt vis blev av med sin gamla fina yllemössa.
Below is the brown togehter with the blue one, which is for a friend. A friend who is very sad he accidently lost his old and very much loved wollen hat.


Och vad blir det härnäst? Jo, det är dags att ta itu med UFO:na (unfinished objects), de börjar bli förmånga, och jag skulle verkligen tycka om flera av dem om de äntligen blev klara. Jag fattar inte varför det är svårt att slutföra vissa saker ibland. Så, nu är det projektavslut på dagordningen...
And what next? It is time to deal with the UFO 's (unfinished objects), they are too many now and I would really like some of them if they were finished. I dont know why it is so difficult to finish up some things sometimes. So, now project closures are on the agenda...

Klart och på gång

Lillapans yllemössa är klar. Det blev en egen design, inspirerad av den här och den här (ribbed beanie). Stickor 4 och150 gram Alaska från Drops. Han är väldigt nöjd, trots att den blev grön istället för gul, och ett helt annat mönster än det vi tidigare hade tittat ut. Den är märkt på utsidan med hans namn också, så att inte alla senila 1940-talist mormödrar och farmödrar som hämtar sina barnbarn på min sons dagis, tar hans mössa. Såvida de inte är analfabeter också, utöver att vara senila. Suck.
The little monkeys woolen hat is finished. It was my own design, inspired by this and this (ribbed Beanie). Needles 4 and 150 gram Alaska from Drops. He's very pleased, although it turned out green instead of yellow, and a completely different pattern than what we had previously looked at. It is marked on the outside with his name also, so that not all demented 1940-something grandmothers who pick up their grandchildren at my sons kindergarten, take his hat by mistake. Unless they are also illiterate, in addition to being senile. Sigh.

Och på fotomodellen:
And on the photo model:


Har börjat på ytterligare en Candle flame sjal till, till mej själv. Jag gillar mönstret, det är väldigt lättstickat. Det är Rowans Kidsilk (Pearl), stickor 5, och jag räknar med att ca 4 nystan kommer att gå åt. Den är tänkt some resestickning senare i höst, men jag kunde inte låta bli att börja redan nu. Egentligen borde jag ägna mej åt två sådana här, i worsted merino från Malabrigo.
I have begun knitting yet another Candle flame shawl, for myself. I like the pattern, it is a very easy knit. It is Rowan Kidsilk (Pearl), knitting needles 5, and I expect that about 4 skeins will be enough. It was intended as travel knitting later this autumn, but I could not help myself from start knitting now. What I really should be doing, is knitting two of these, in worsted Merino from Malabrigo.


Och min smultron-röda Candle Flame sjal, blockad och klar att användas. Den vann på att blockas, helt klart. Mmmmmm, vilken godisbit!
And my wild strawberry-red Candle Flame shawl, blocked and ready to be used. It improved a lot after the blocking-process, that´s for sure. Mmmmmm, what a piece of candy!



Då och då virkar jag också. Inte lika kul som att sticka, men jag kunde inte låta bli detta projekt.
Men vad skall det bli, vad skall det bli? En Bamse-mössa? En påvemössa? En bh? En äggvärmare? Spänningen är olidlig!
Now and then I crochet. Not as fun as knitting, but I could not avoid this project. But what will it become, what will it become? A Bamse-hat? A Pope-hat? A bra? An egg-warmer? The tension is excruciating!

Semester

Jag har varit på semester norröver, i sommarstugan. Det är lugnt och fridfullt i Ångermanland, inte en massa människor överallt som står före mej i kön, eller tar mitt bord vid cafét. Tid att sticka får man också. Det blev en mössa från Yll och Tyll i smultronröd Malabrigo worsted, stickor 6, till mej själv.
I have been on vacation, up north, in the summer cabbin. It is calm and peaceful in Ångermanland, not a lot of people everywhere standing in front of me in the queue or taking my table at the café. There was also time for knitting. I finished my hat from Yll och Tyll in wild strawberry-red Malabrigo worsted, needles 6.


Klar blev också min egna Candle Flame sjal, i samma garn som mössan, men med stickor 8. Skall blocka den också och återkommer med en bild, nu ligger den på min säng, oblockad. Himla nöjd om jag får säga det själv, den kommer att värma gott i höst.
I also finished my own Candle flame shawl, in the same yarn as in the hat, but using needles 8. I will block it too and publish a new pic then, now it is lying on my bed, unblocked. I am very pleased with it, it will keep me warm in the autumn.


Och om detta inte vore nog, så har jag också stickat färdigt en sjal i Drops Kidsilk, mönstret publicerades för länge sedan i Icakuriren. Sjalen är en present, men en liten oblockad detalj-bild på mönstret kommer här. Bild på sjalen dröjer nog till december :-).
And if this wasnt enough, I also finished a shawl in Drops Kidsilk, the pattern was published a long time ago in Icakuriren. The shawl is a present, but an unblocked detail-pic of the pattern comes here. A pic of the whole shawl will be available in December :-).


Det finns andra saker som är bra med Ångermanland, annat än att det är generellt öde, och det är marknaderna. T ex lilla Björnsjö marknad mellan Övik och Björna. I år var det lerigt pga av allt j-a regn, men lika mysigt som vanlig, med hantverk, rökt fisk, bröd och munkar med vaniljkräm i.
There are other things that are good with Ångermanland, other than that it is generally deserted, for example the markets. I visited small Björnsjö (Bear Lake) market between Övik and Björna. This year it was muddy due to heavy rain, but just as cozy as usual, with handicrafts, smoked fish, bread and donuts with custard in them.


En annan favorit är "Burk-mannen" som har en fantastiskt välsorterad loppis ca 4 mil norr om Övik, vid resturang Silverlaxen. Man kan kan köpa gamla plåtburkar hos honom om man har en massa stålar, i år blev det dessa:
Another favorite is "the Tin-man" who has a wonderfully well-stocked flea market about 4o km north of Övik, at restaurant the Silver Salmon. One can buy old romantic cans there if you have a lot of money, this year I bought these:

En sjal färdig att skickas iväg

Så blev den då äntligen färdig, sjalen till min vän. Så här såg den ut på mej en varm sommarkväll i juli. Hoppas hon tycker om den.
Now finally, the shawl to my friend is finished. This is how it looked on me a warm summer evening in July. Hope she likes it.

Hmmm, det verkar som om det blir en sjal till, till mej...
Hmmm, seems like its gonna be one more shawl, to me...


Ett nytt projekt är på gång, men det är en hemlighet än så länge. Lill-apan vill också ha en ny mössa. Vi kom överens om den här fast i eskimo, gult garn skall införskaffas så snart som möjligt... Så mycket att sticka, och så lite tid.
Another shawl-project has started, but that will remain a secret for now. The little monkey wanted a new hat. We agreed on this one in eskimo-yarn, I will buy yellow yarn as soon as possbile. So much to knit, so little time...

Energi-input i Mariefred

Helgen spenderades i harmonins och den goda matens tecken hos härliga vänner utanför Mariefred. Mat som inte var proffesoriskt tillagad :-))). Och så här tjusigt och trevligt kan man ha det på en underbart vacker glasveranda när man stickar vidare på sin Candle Flame sjal.

Och till efterrätt en perfekt latte med smultron-tiramisu och reprisen på Ernst. I avsnittet där han bygger ett lusthus på klipporna lyckas han säga ordet "jag" 387 gånger på 30 minuter. Är inte det en bedrift, så säg?

Nästgårds med mina vänners hemtrevliga boning, huserar denna dam, med en lika hemtrevlig blogg, full med inspirerande bilder och idéer.

Utöver mat och en massa värmande energi, så får man också en massa idéer hemma hos K och S i Mariefred. Bland annat kände jag att jag måste göra en sådan här. En stickmaskin, någon?

All vår början bliver svår

En ny blogg har sett dagens ljus! Den kommer att handla om stickning och virkning. Och världen. Och livet. Och hur märkligt livet kan te sig. Eller ibland inte all särskilt märkligt.

Senaste stickprojektet är en Candle Flame sjal till en vän som behöver värmas extra i höst. Garnet (mera lila än vad som framgår nedan) är merino worsted från Malabrigo. Himla enkelt och roligt mönster. Och fint blir det tycker jag, oavsett om man blockar sjalen i färdigt tillstånd eller ej.