Moussaillon - Little cropped cardigan

Äntligen! Något avslutat! Jag har stickat väldigt lite på sistone. Tappat sugen. Och om man slutar sticka så tappar man ännu flera sugar. Lite slippery slope typ. Men nu har jag iallafall fäst sista tråden i min Moussaillon. Stickade i Cascade 220 Heathers (Cascade Yarns) med stickor 4.5. 3 hg gick åt. Kul på-tvären-stickning och man kom verkligen in i korta varv och hur det funkar. Mycket nöjd!

Nästa projekt är en Nati. Som av en händelse lite Japan-inspirerad...

Söndag på jobbet

En söndag på jobbet kräver svart kaffe.

En söndag på jobbet kräver också lite uppiggande visdomsord.

På östfronten inget nytt

Efter 30 lär man sig inte så mycket nytt här i livet; Konklusionen är densamma, män kan bete sig hur som helst utan konsekvenser, kvinnor kan det inte. Det är liksom livet i ett nötskal. I mitt nästa liv skall jag komma tillbaka som en manlig 40-talist och ta för mig och vräka ut mig som värsta vårtiga jättepaddan. Det blir roligt. För mig.

Gillar röda druvor. De är vackra också.

Att ha fått en egen hörna

Lamino är här! I princip den enda möbeln på Zoo som inte är arvegods eller från IKEA. Luktar gott (dvs formaldehyd). Och den är bara min min min min min min min min min min min min min min min. Mitt fika. Mitt kaffe. Mitt sticke. Min dator. Min Lamino. Mitt hörn. Mmmmmm... Nåde den som kommer närmare än 2 meter. Då går larmet.

Köpte en bok som är alldeles nyutkommen: Knitting Everyday Finery. Kan rekommenderas, där fanns massor av fina mönster.

Jag vill göra en sådan här.

Och en sådan här.

Och sedan har vi äntligen hittat Randis. Hon smet minsann den lilla stumpan från sitt terrarium! Och var borta 2-3 dagar. Vi visste inte riktigt när det var hon försvann, vi letade efter henne i 24 timmar. Så hittade vi henne under Mellanapans säng, i en gammal sockerlåda där han har lite leksaker. Och som hon mådde bra där, väste när jag plockade upp henne. Hon är på hugget, precis som jag, bara att väsa när man inte är nöjd! Lilla ormis, vad jag är glad vi hittade dig! Annars hade jag ju fått varsko grannarna att en giftig kungskobra var på fri fot, mohahahahahhaha. Att de kunde få besök i sitt badrum när som helst :-)))))))

Lillapan, Mellanapan och Pandan har gjort chokladbollar. Den längst upp till vänster var tydligen Lillapans.

Att få celebert besök

Ikväll tittade Dalai Lama in på en fika. Peace.

Att redovisa påskens stickresultat

... Och så är vi tillbaka där vi var med på-tvären-koftan, och till och med kommit lite längre, andra ärmen påbörjad. Börjar kännas lite drygt nu faktiskt. Det här skulle ju vara ett en-veckas projekt.

Åsså har det blivit ett par typ lovvikavantar i Rowans Cocoon under påsken. Bilden är verkligen urusel, men vantarna ligger på blockning i ett halvmörkt vardagsrum. De är en present till en vän som dagligen och stundligen räddar mitt liv. Kram L! Tänkte förhäva mig lite och försöka mig på ett enkelt broderi på dem när de torkat.

Idag har jag irriterat mig på en artikel i SvD om Günter Grass och om hur han skrivit en dikt som handlar om rädslan för att Iran skall attackeras och utplånas av ett annat land i regionen. Denna dikt får naturligtvis Israels regering att gå i taket och inrikesministern Eli Yishai vill att Grass Nobelpris i litteratur skall dras tillbaka. Som om Svenska Akademien skulle ha akutmöte imorgon och dra in Grass Nobelpris för att en dikt inte föll Herr Yishai i smaken? Vem tror han att han är? I mina ögon ytterligare en gammal skitgubbe till fanatiskt religiös mansgris. Sådana finns det tyvärr rätt många av. Ooops, nu fick jag nog inreseförbud till Israel, precis som Grass fick. Oj då. Hur skall det nu gå?

Orange på rött. Blev ju bra.

Suddig bild på blåa vantar. Hurra.

Att äta påskmiddag

Påskmiddag. Enda smolken i glädjebägaren var att lammet som vart inhandlat i tron att det var lokalproducerat, hade flugit hit på änglavingar ända från Falklandsöarna. Suck. Skall klaga hos Andersson och Tillman.

Bubbel.

Sparrissoppa.

Lilla rosmarinlammet.

Påsktårta: vaniljkräm, hallongrädde och hemmagjorda marsipanägg.

 

Att hålla sig för skratt

Håller på med en tarvligt enkel kofta-typ, stickad på tvären. Men blir det rätt? Nähä, när hela ena sidan och hela ryggen är klar...

Typ redo för andra framstycket...

Då upptäcker jag en för stor picot. Har liksom sett den förut... men tänkt att det spelar ju ingen roll... ingen som ser... allt behöver inte bli perfekt... Sedan, när hela ryggpartiet är klart, då  inser jag att jag maskat av tre istället för två maskor i samband med den för stora picoten... går inte... allt ser snett ut...

Tre maskors-picoten.

Hela ryggen får repas upp. Japp. Och så får man börja om med hela ryggen. Och hålla sig för skratt. Och lära sig en gång för alla att när man upptäcker något tokigt, repar man upp med en gång. Inte sedan. Inte vänta. Fel i stickningen försvinner inte av att de ignoreras.

Börja om från början, börja om på nytt.

Tur iallafall att Påskharen kom hit i år igen. Alla tre äggen hittades, efter ledtrådar och skattkarta och en massa letande.

Jelly Beans

I mitt tycke så kommer det begränsat med trevligheter från Amerikat. Men det finns små guldkorn. Typ en jättebox med sorterade Jelly Beans.

iPhone Cosy och Glad Påsk alla söta!

För något år sedan gjorde jag mig en egen iPhone Cosy. Den har funkat super sedan dess, och nu ville en god vän ha en liknande. Så här blev den, lite påskig eller vårig, sådär.

Stor knapp på framsidan.

Baksidan.

Och min vän bjöd på påskfika, världens godaste lemon-lime paj! Och godisägg! :-))))) Och underbart sällskap! Och en rolig 2-åring! Jag hade nästan glömt hur 2-åringar är. De är otroligt underhållande, de beter sig som om de vore psykotiska alternativt rökt på någon skum svamp. Roliga är de iallafall. Bejakar vartenda infall. Underbart. Funderar på att ha en 2-åringsdag på jobbet, göra vad som faller mig in hela tiden. Det skulle antagligen bli en väldigt spännande dag eftersom jag arbetar i en ganska så anala miljö.

Lemon-lime paj. Mycket grädde. Så skall det vara.

Jag har en annan vän som i mångt och mycket är min motsats. Hon är en sann livsnjutare, expert på att fånga upp de där små godisbitarna i vardagen. Det är som när jag ligger och skurar hallgolvet, ja, då sitter hon på sin veranda med en latte och en perfekt chokladcroissant. Och med ett hallgolv som är good enough. Hon är bra mycket bättre på att prioritera det som verkligen är viktigt. I livet. Så jag är en sådan där hang-around, så att jag kan lära mig av hennes visdom :-)))) En sak som min vän snappat upp och som förgyller livet å det grövsta är Beach House sängkläder. Köpte ett nattlinne för ett tag sedan, nu slog jag till på fullt set med sängkläder. De kostar skjortan, så man kan behöva spara lite... I vilket fall, efter en natt kan jag säga att det går inte nog att poängtera vikten av Beach House påslakan. De är himmelriket att sova i. Så är det bara. Och jag kommer aldrig att sova i något annat.

De kom i små tygpåsar.

Det liksom skriker: "Kom och sov med mig!"

Minnie

Minnesjalen är klar. Stickade den i garnet Andes från Debbie Bliss. Fin och mjuk, men den blev ganska så smal och jag borde kanske gjort den lite längre. Den blev ca 2 m efter blockning, och det räcker med ett nödrop till två varv runt halsen utan att bli strypt. Det var en rolig och hjärnbefriande rätstickning och en fin picot-kant blev det.

Det där med att fota rött...

Knoppar på buskarna!

Igen, att fota rött. Omöjligt?

Att tycka joligt

Tydligen ett foto som valsat runt på fejan ett tag. Vansinnigt rolig tycker jag. Feminist och jämlikhetsivrare som jag är ända in i benmärgen, så trodde jag aldrig att jag skulle komma att ogilla utveckligen på området. Men jag måste säga att "hen" inte riktigt är min kopp te. Håller jag på att bli gammal?

Skall fota en minisjal i Andesgarn idag. Om det inte snöar eller haglar :-(( Den kommer senare på bloggen. Jättefin!