Att hålla sig för skratt

Håller på med en tarvligt enkel kofta-typ, stickad på tvären. Men blir det rätt? Nähä, när hela ena sidan och hela ryggen är klar...

Typ redo för andra framstycket...

Då upptäcker jag en för stor picot. Har liksom sett den förut... men tänkt att det spelar ju ingen roll... ingen som ser... allt behöver inte bli perfekt... Sedan, när hela ryggpartiet är klart, då  inser jag att jag maskat av tre istället för två maskor i samband med den för stora picoten... går inte... allt ser snett ut...

Tre maskors-picoten.

Hela ryggen får repas upp. Japp. Och så får man börja om med hela ryggen. Och hålla sig för skratt. Och lära sig en gång för alla att när man upptäcker något tokigt, repar man upp med en gång. Inte sedan. Inte vänta. Fel i stickningen försvinner inte av att de ignoreras.

Börja om från början, börja om på nytt.

Tur iallafall att Påskharen kom hit i år igen. Alla tre äggen hittades, efter ledtrådar och skattkarta och en massa letande.