Storapan i maj månad
- Skololympiad: matsäck och kläder efter väder (fan vad jag hatar det uttrycket, regnar det så går man in)
- Utflykt till Stockholm: barnen lämnas på stationen 08.45 (då har jag börjat mitt jobb??), lämna in lapp om huruvida de får gå fritt i Gamla Stan, samt ett kuvert med 130 kr
- Klassfest: matsäck, övernattningssaker
- Elevens val: matsäck, frukt, något att sitta på, kläder efter väder
Mellanapan i maj månad
- Uppland runt: matsäck, mellanmål, kläder efter väder, 40 kr till bussen
- Elevens val: matsäck, frukt, något att sitta på, kläder efter väder
- Cykelutflykt till Gamla Uppsala: matsäck, frukt, något att sitta på, kläder efter väder
Lillapan i maj månad
- Cykelutflykt till Gamla Uppsala: matsäck, frukt, något att sitta på, kläder efter väder
- Utflykt till Stockholm: kläder efter väder, 20 kr till glass
Summar summarum NIO olika happenings på en månad. Sedan får man ju inte glömma alla insamlingar till alla lärare, summan nu uppe i 350 kr.
Jag blir trött. Jättetrött. Undrar om skolan tillhandahåller en assistent? För jag kan inte hålla reda på alla lappar, matsäckar och insamlingar. Hur gör alla andra? Dubblar dosen cipramil? Och vad gör Sengångaren? Jo, han tycker att alla email-veckobrev från skolan som formligen dränker hans inbox är så jobbiga, så han bara deletar dem allihopa. Jättebra lösning, funderar på att göra detsamma...
 |
Så har jag lekt chef den här veckan också, för min snälle chef hade en välförtjänt semester. Och det har varit rätt mycket att stå i. Speciellt som man måste sköta sitt vanliga jobb ovanpå chefens. Det behöver ju aldrig chefen. Han är ju bara chef. Hej och hå. Tur att man är omnipotent.
 |
| Typ träd. |
 |
| Typ blomma. |
ha ha ha! Vilken jiddrans uppkäftigt roligt inlägg....ja inte är det fritt val du sysslat med i varje fall.
SvaraRaderaJag tänker på de föräldrar som absolut inte har råd med alla dessa utflykter därför att det blir stora hål i portmonnän. Tänk då om man har ett barn till eller flera som har samma "göromålslista" med önskemål om pengar.....
Så du har gått och blivit chef på gamla dar =0)
SvaraRaderaSka du passa på att söka något av de där direktörsjobben också? Det för godkännande borde ju kunna passa.
Vi är två stycken hos oss (ja, jag är den ena) som funderar om man kan skicka in en groupad ansökan. Vi tänkte liksom dela på tjänsten och fortsätta med vårt vanliga jobb och sedan dela på alla tre lönerna. Det hinner vi nog med. Att vara dirre kan ju inte vara så krångligt. Bara en massa möten och så...
Roliga roliga du - vet ju preciiiis vad du menar...! Och precis sååååå är det som på bilden!!! :-)))
SvaraRaderaFörst: vilken syrén! Fantastiskt vacker, älskar verkligen syrener!
SvaraRaderaApropå alla förbannae evenemang så här i hänryckningens tid - jag tror alla känner en släng av det där och jag förstår PRECIS hur du känner dig. Minns särskilt ett år när jag inte längre kunde smita undan att hjälpa till med någon förbaskad planering inför, var det en skolresa kanske?, i alla fall, pluggade själv då, hade massor med inlämningsuppgifter och tentor, sprang på alla de där bollarna som du beskriver ovan, och så hade vi då planeringsmöte hemma hos mig (jag tänkte, något felaktigt visade det sig sen, att om det är hemma hos mig så tjänar jag lite tid - blev ju helt fel, blev ju dessutom tvungen att städa undan det värsta innan hemma också...) Plötsligt ringer telefonen, och det är yngsta dotterns gympatränare. Och jag glad i hågen, frågar vad kan jag hjälpa dig med då? (notera att jag inte anade oråd för en endaste sekund...) "Ja, jo, jag bara undrar om du har tänkt komma och hämta Ella?" Total ridå, jag hade totalt förträngt att jag en dryg timme innan lämnat min 5-åring på gympan. Stackarna hade stått där och väntat i 20 minuter. Du kan ju tänka dig minerna på de andra mammorna när jag bara skriker in i köket, "kommer snart, måste bara hämta Ella!!!" och svischar ut genom dörren... Jag kan i alla fall trösta dig med att det avseende just alla de där freaking uppdragen och kom-ihågen från skolan, faktiskt blir bättre ju äldre ungarna blir. Nu är jag i den situationen att jag snarare blir glad när jag för en gångs skull får vara delaktig! (Hon går första året på gymnasiet nu).
När det gäller jobbet, så har min kropp faktiskt sagt ifrån, så jag har time out idag! Och jag ska bara ta det lugnt har jag tänkt.
Kram pårejj! /Blenda