Ett FO och kö till kossor

Det grå burret från Gotland har blivit en lång halsduk, alternativt en axelvärmare. Tänkte lite knappar och så, men så blev det att jag avslutade som jag började, med en liten trekant typ. Det blev cirka 20 cm garn över, johoho, jag är bäst i vanlig ordning. Lillapan påpekade mycket klokt att det ser ut som ett lammskinn och jag håller med, precis som det var tänkt. Inte världens mest avancerade projekt, jag skäms nästan för att blogga det, men jag är himla trött i huvudet just nu och orkar inget avancerat. Varmt och ulligt är det iallafall och luktar myyyyycket får.

Går ned hyfsat långt över rygg och axlar. Svensk sommar kan vara kall. För mig.

Funkar som halsduk också. Mumma.


Imorgon trodde jag att jag skulle få åka på ko-släpp på Svista gård utanför stan. Men det var uppenbarligen bara som jag trodde. För tyvärr hade jag glömt att boka biljetter... Detta var vad som mötte mig när jag surfade in på Svista gårds hemsida för en vägbeskrivning.

Uppsala, Svista. Fullbokad!

Vi kan tyvärr inte ta emot fler anmälningar till vårt betessläpp, det är nu fullt. Ni som anmält er är hjärtligt välkomna!

Jag har lite svårt att förstå hur ett ko-släpp kan bli fullbokat, jag tänker typ hage, typ vidder, typ öppna fält, typ MASSOR med plats? Eller är hela stan där ute för att kolla på kossorna? Så här är det jämt, det bor helt enkelt för mycket folk i den här himla kissenödiga stan. Hur fort jag skall göra något är det 3 miljoner km kö, eller så skulle jag ha bokat biljetter 3 år i förväg. Nu har jag iallafall bokat plats till ko-släppet 2035. Då är jag dessutom panschis och kommer att ha en massa ledig utflyktstid till mitt förfogande. Kanske tar jag med mig mina eventuella barnbarn.

En momiji som heter Happy flyttade in till mig häromdagen, hon kom med ett hemligt budskap till mig. Jag skall ta väl hand om henne. Tack så väldigt mycket min fina vän :-)


In English
My grey Gotland scarf is finished. It is warm, smells of sheap and I love it.
I planned to go and look at cows tomorrow, when they are released on to the spring meadows. But to my astonishment, it was FULLY BOOKED, the farm could not welcome any more visitors than those who had already booked. I just thought the countryside was vast and with a lot of space all around, that is, it can not got get full or overcrowded. I was obviously wrong. This little town is evidently overpopulated with people who always want to do the same things as I do. Sigh. I have now booked tickets to the cow-release-party in the year 2035, I plan to take my grandchildren with me.
I got a momiji doll to care for. Thank you so much my dear friend!