Livets förtretligheter

Suck vad trött jag är! Har städat som en fullkomlig galning i helgen då Enterobius vermicularis invaderat vårt hem. Dammsuga, torrmoppa, våtmoppa, storstäda badrum, TVÄTTA allt som går att tvätta och så vidare i all evighet. Och tvinga aporna att ta medicin. Har varit lite av en så kallad Hitler-mamma i helgen, bara gett order till höger och vänster. Vilket var nödvändigt för att bringa ordning i kaos. Tur att jag finns, tur att kvinnor finns. Annars skulle det manliga släktet bara tyna bort. De skulle kollekivt förvandlas till en Enterobius vermicularis.
I fredags var iallafall jag och Sengångaren i Stockholm och såg Misantropen på Dramatens lilla scen. Uppsättningen var mycket bra tycker jag, tyvärr fick jag en överdos av kvasi-intellektuella Stockholms-fyrtitalister. Typ värsta sorten fyrtitalister. Som går på Draaaaaamaaaaaaten för att de är så kulturella. De är naturligtvis brunbrända som pepparkakor allihopa där de står i foajen och håller sitt vinglas så där elegaaaant, eftersom de nyss varit i Thailand. Eftersom det är så trist i Sverige i januari. Jag försökte buffa så många ryggar och stöta till så många handväskor jag kunde när jag rörde mig runt mitt i pöbeln. I ett försök att ta lite plats. Men som sagt, pjäsen var väldigt underhållande. Efteråt stannade skådespelarna kvar och man fick diskutera lite med dem och prata om pjäsen. Per Mattsson lyckades med konststycket att kalla de kvinnliga rollerna/sina kvinnliga kollegor för "flickor". Fy vad jag avskyr när män, speciellt äldre män, refererar till kvinnor som "flickor". Just en äldre man borde verkligen känna till skillanden mellan en flicka och en kvinna, tycker man. Har förresten en manlig chef på jobbet som alltid hälsar sina kvinnliga kollegor med "Tjena flickor!". Jag misstänker att han tror han är cool. Jag brukar svara "Hej pojken!", men det verkar han inte förstå. För svårt? Suck.
På tal om suck, i dagarna går det inte heller att undgå vad som händer i US, tänker på processen att ta fram en republikansk presidentkandidat. Läste i DN att 57% av alla republikaner är bokstavstroende vad gäller skapelseberättelsen och förkastar Darwins läror. Åh, Herregud, vad rädd jag blir. Det är så otäckt och läskigt och allting obehagligt och jag vet inte hur jag skall hantera dylik information, kan knappt sova om nätterna :-((((

Tappade stickfart lite grand när jag fick frogga min vita fina tröja... Men i stickkorgen ligger en A thousand splendid suns som jag stickar i Andes från Debbie Bliss. Så mjuk så mjuk och cirka halvvägs klar. Jättekul mönster, lätt som en plätt.

Och en A Little Ruffle från Sadie and Oliver stickad i alpacka flamé från Yll och Tyll. Snart klar, typ 15% kvar. Inbillar jag mig.

Så har jag köpt en fin ny bok, Karins broderier. Tänkte att jag kanske behövde lite inspiration till att börja brodera en och annan blomma på något stickat plagg. Vi får se. Finfin bok iallafall!