Back on track

Sådär ja... Under kontroll igen. Rektangelkoftan blir uppenbarligen en övning i acceptans :-)) Då ärmarna i första vändan var stickade nerifrån och upp, så blir nu den ena stickad uppifrån och ned, iallafall en liten bit... Det vill säga, den nedre kanten kommer att skilja sig åt, på vänster ärm blir det en uppläggningskant och på höger ärm blir det en avmaskningskant. Acceptans, acceptans, acceptans...

Det här ser inte bra ut...

När jag trodde att rektangel-koftan var klar, så bestämde jag mej för att klippa bort ett par slejfar som inte funkade. Klipper naturligtvis i koftan och hål uppstår. Försöker laga hålet, fastän jag vet att jag inte kan laga dylika hål. Ger upp och klipper bort nedre delen av ärmen. Och där är vi nu. Bajs säger jag bara!


Sengångaren håller andan i soffan. Han gillar inte när jag har garn-kris...

Energy input

Regnet föll till att börja med som ett milt duggande. Mörkret kom krypande och det blåste höst, höst och åter höst. Fyra goda vänner kröp ned i den varma, till bredden fyllda badtunnan. Inpackning i håret, kall god öl i strupen. Dimma lättade från ytan, allt större regndroppar svalkade ansiktet. Det var så fantastiskt skönt, nästan som intravenöst morfin :-)) Åh, vad livet kan vara skönt ibland!
Badtunnan under uppvärmning på eftermiddagen.


Åsså lite kräftor och diverse tillbehör :-))


Tack också snälla Sengångarens syster för nytt fint garn! Från Devon, England. Härligt mjuk, mörkbrun alpacka från Alpaca Stuff. Jaha, vad skall det här lilla garnet bli när det blir stort tros?


Stickar som en galning på två projekt. Snart blir åtminstone ett av dem klart för bloggning...

:-))

Livets svåra frågor

Äta Sengångarens blåbärspaj med vispgräddig vaniljsås?


Eller ut och jogga i ny outfit för 900 pix?


Blåbärspaj eller jogga? Jogga eller blåbärspaj? Åh, jag vet inte...

Nya plåtburkar

Ingen sommar är komplett utan ett besök hos burkmannen, min favvoloppis längs med E4:an, norr om Övik. I år blev det lite inköp. Eftersom jag har röjt och kastat en massa skräp, så fanns det ju plats hemma för nya burkar :-)))
En fin pepparkaksburk:


Och när man ätit upp alla pepparkakorna, kan man läsa följande i botten, inuti burken:


Hehehe, antar att det kommer från en annan burk, det har alltså återvunnits plåt!
Och så en gammal godisburk, Sveas blandning. Inte så gammal, men rolig eftersom jag kommer ihåg godisarna från mormor och morfar.


Och så några små kryddburkar. Och naturligtvis inget fusk!








Jag stickat också. Men det går långsamt. Men långsamt framåt är också framåt. Tror det skall bli mitt mantra på jobbet i höst.

Roliga saker

På vift. Och hittar roliga saker. Till exempel en mattfransborste från Husqvarna borstfabrik. Extra kul om man är från Huskvarna och har haft 'förfäder' som arbetat på fabriken. Åh, jag känner ett sådant behov av en mattfransborste!


Ännu roligare nästan var det gamla toapappret från Munksjö pappersfabrik i Jönköping.


Tyvärr var dessa två föremål utställningsgrejor i Grundsunda kulturcentrum, jag hade gärna köpt både borste och papper. Typ har spenderat två veckor med att röja skräp hemma, och så vill jag köpa gammalt toapapper det första jag gör. Åh, vad jag ville ha PRIMA toapapper.
Så en allmän uppmaning till er alla... Jag bara älskar den här skylten!

Location: Universum

Candy cup cozy

En Candy cup cozy virkad i rester av Malabrigo worsted, två trådar, virknål 5, är klar. Blev lite "candy" tycker jag, med limegrön och karamellrosa/röd. Egen väldigt exklusiv design. Den är beställd av Sengångaren som måste ha VARMT kaffe. Jag har virkat en liknande förut som isolerade mycket bra, men nu ville han ha en högre, som passar i t ex Starbuck kaffemuggar.

Här är den lille gynnaren

Jag förstår ju att hela världen legat vaken i flera nätter nu och undrat och undrat, vad var det för konstigt kryp som hade gjort spåren i sanden? I Sahara? Jo, här är den lille gynnaren, en dyngbagge, Aphodiinae.

De hade mycket att göra i öknen eftersom kameler är stora djur och lämnar stora lass efter sig. De små dyngbaggarna verkade nästan neurotiska till att gräva ned bajsbollar, och snabbt skulle det gå. De arbetade frenetiskt och jag kände sympati för dem, de var lite som jag, typ mer eller mindre besatt av att städa undan skiten efter andra. Stackars dyngbaggarna.
På zoo:et är det nu färdigtröjt. Och det blev jättebra. Till och med Aporna är nöjda med mera space och ordning och reda.

Jag är lite trött dock. Och arg. Jättearg. En vän föreslog aggressionsterapi. På en vecka bara har jag skällt ut tre grannar eftersom de betedde sig som om de hade hela huvudet fullt med bajs. Och nu liksom hukar de när jag går förbi och hejar lite tyst. De ser rädda ut. Jag har liksom inget tålamod med galningar och allmänt tröga människor. Inget tålamod och ingen tid. Ingen ork. Tutar när jag kör bil, tutar minst tre gånger om dagen, speciellt på alla 40-talistgubbar som tror att de kan köra bil. Tycker de ser så himla självgoda ut där de sitter bakom ratten. Har jag städat för mycket och stickat för lite? Gått och blivit alldeles för elak och bitter? MAN FÅR INTE VARA BITTER JU! Det är absolut förbjudet nu för tiden, man skall vara glad och positiv, söt och optimistisk. Glad, kåt och tacksam, typ.

Snart slut på semestern, skönt att komma tillbaka till jobbet så att man får vila upp sig. Återfå balansen genom att sticka på alla möten. Utom företagsmöten. Då får man inte sticka. Ajabaja, säger chefen. Den nye chefen. Nye nye chefen. Funderade på om jag skulle bära min niqab på jobbet, liksom låtsas att jag har konverterat under sommaren. Undrar vad ledningen skulle säga då, om jag kommer i niqab till ett företagsmöte? Roligt skoj. Tycker jag.
Från Retromama-kalendern.


Brylépudding från Mellanapan, dekorerad med svartvinbärsblad. Det bor kärlek i Mellanapans brylépuddingar.