Men istället blev en mössa i Malabrigo merino worsted, stickor 4, A boy hat, klar till mellanapan. Han vart nöjd. Och jag. En toppenmodell är det för den funkar perfekt under alla cykelhjälmar och förhatliga ishockeyhjälmar. JOFA ishockeyhjälm är ett barndomstrauma för mej. Inte för att så många barn tvingades bära dessa fula fula fula hjälmar på 70-talet, men min mamma var lite före sin tid sådär, och tyckte att jag skulle ha en på huvudet när jag åkte skridskor. Jag fick en politiskt korrekt röd JOFA hjälm. Problemet var bara det att isprinsessor har inte röda JOFA hjälmar på huvudet när de gör sina piruetter, och då kunde självklart inte jag ha det heller. Hjälmen åkte av så snart mamma inte såg. Nuförtiden har ju barnen på sig hjälm så fort de lämnar hemmets trygga vrå, och verkar inte så traumatiserade som jag. Vilken tur.
Så här blev mössan på mellanapan!
Efter en extremt dålig dag på jobbet i förra veckan, så behövde jag ytterligare nytt garn och köpte två nystan Zauberball, en blandning av ull och, fasa, nylon. Men det var roligt att virka en liten regnbågsfärgad hippie-sjal (typ tre stolpar i en massa luftmaskbågar, kräver ingen hjärna alls), mönstret finns hos Yll och Tyll. Ett nystan skulle tydligen räcka till en sjal, pyttsan säger jag, varför går man alltid på det? Jag behöver imorgon kasta mig på cykeln på lunchen, susa ned för backen och se om de har ett nystan regnbågsfärgat garn kvar. Det andra nystanet jag köpte var rött, suck. Hoppas, hoppas, annars blir jag galen. Ja, jag vet, jag har såååååå stora problem...
Hej Made By K! Vilken fantastiskt fin blogg du har! Åh, vad jag skrattade åt The last knit, jojo, där har man varit...
Hej Ulla! Bullarna ser verkligen goda ut... Jag skulle kunna mörda för en nybakad vetebulle just nu, men är man mitt i ett rump-krympningsprojekt så är man!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar