torsdag 25 november 2010

FO: Röd Malabrigokofta

Så är ytterligare en vecka förverkad, en vecka då jag slagit rekord i att vända mig själv ut och in och slå tre knutar, både på jobbet och privat. Jag har faktiskt lovat mig själv att sluta vända mig själv ut och in och slå tre knutar, för jag misstänker att det kan leda till ALS, den absolut vidrigaste sjukdomen ever, i alla fall i min hjärna. Och mycket riktigt, under all stress från alla håll och kanter utvecklade jag ett märkligt symtom, min underläpp började rycka, okontrollerat, precis som man kan ha ryckningar i ögonlocket. Men mina läppryckningar är mer eller mindre konstanta och och syns tydligt om någon nu skulle titta på min underläpp. Nu är det ju ingen överhängande risk för det precis, ingen tittar alls på en liten grå byråkrat-råtta som jag, men ändå. Kanske skall jag vara glad att det är läppen som rycker och inte ögonlocket, annars skulle någon kunna få för sig att jag flirtar med dem, och det gör jag ju så klart inte. Skulle aldrig.

Hoppas inte att sex-sadisten och tillika före detta polischefen Göran Lindberg får några läpp- eller ögonryckningar i hans nuvarande stressiga läge. Tänk om Kapten Klänning kommer till fängelset och fladdrar flirtande med ögonlocken, det skulle kanske ytterligare förvärrar hans redan perkära situation. Skönt att han blir inlåst ett tag, för bara ett par veckor sedan mumsade han lunch på en trevlig restaurang i Uppsala. Vän av ordning, dvs moi, trodde att en man dömd i tingsrätten för dylika brott borde sitta inspärrad i väntan på hovrättsdomen, men uppenbarligen inte. Lite slappt och respektlöst kan man tycka, med tanke på kvinnorna han våldförde sig på. Å andra sidan är hela kriminalvården slapp. Skulle inte förvåna mig en sekund om de på begäran tillhandahåller hans favvo sexleksaker, typ bitbollar och piskor och annat kul, när han sitter inne. Så han kan leka med sina nya kompisar på fängelset. Vänner som är över 18 år gamla.

Jag stickar också, men den röda koftan blev lite försenad. En smärre kris uppstod när jag skulle sy ihop en enkel liten söm bak i nacken, i kragen, sömmen blev ful och jag var tvungen att sprätta, och sprättar då naturligtvis sönder stickade maskor. Djävul, rent ut sagt . Så, jag fick sticka om stora delar av kragen. En gång stickade jag en krage två gånger...
Men nu är den klar! Den är klar! Och jag är sjukt nöjd, speciellt med knapphålen, kolla in här. Attans bra knapphål och hur smidiga som helst att göra, man maskar av och lägger upp på samma varv!





700 gram Malabrigo Worsted gick åt och stickor 5. Vad skulle jag ha för att sälja den? 4000 kr poppade spontant upp i huvudet. Sedan slog det mig att inte någon betalar vad handgjorda saker verkligen kostar (material och arbetstid). Å andra sidan lägger folk ned typ motsvarade summa på fabrikstillverkade plagg från Odd Molly eller motsvarande. Ja, det är mycket man (jag) inte förstår. Ett litet problem med Malabrigo Worsted är dock att det noppar sig lätt. Vad skall man tycka om det? Och vad skall man göra åt det?

Bill and Pauline! The red cardigan made of the Barcelona yarn is ready for use! It is soft and cosy beyond words! I just love it!

2 kommentarer:

  1. Hej, vad fin den blev! Nu måste jag testa Malabrigo!

    Här är Laila: http://www.garnstudio.com/lang/se/visoppskrift.php?d_nr=122&d_id=9&lang=se

    Jag ska läsa ditt inlägg sen, hinner inte nu!
    Kram /Blenda

    SvaraRadera
  2. Fantastiskt fin kofta!! Tänk om jag skulle sticka en sådan - då skulle det gå åt dubbelt så mycket garn, d v s 8000 kr...! :)

    SvaraRadera