Böcker och framsteg / Books and progress

Förr i tiden gillade jag inte att sticka strumpor; jag gillade inte strumpstickor, jag gillade inte att man måste göra en i taget. Så en sommardag 2008 i Monterey, så sprang jag på en bok om hur man stickar strumpor två åt gången på rundstickor.

In the past, I did not like to knit socks; I did not like the knitting-needles you use for knitting socks, I did not like it you had to make one at the time (I suffered from the second-sock-syndrome). So one lovely summer day in Monterey in 2008, I came across a book about how to knit two socks at the same time on circular needles.

Jag var helt lyrisk, och prövade på att sticka med den lite nya tekniken när jag kom hem till Sverige. Två strumpor på samma gång, och hej då till otäcka strumpstickor :-) ! Enkelt var det, och bra blev det. Så hittade jag häromdagen en ny bok om strumpstickning, också med rundstickor, men också hur man kan börja nedifrån och upp. Väldigt fiffigt att sticka från tån och upp om man har en massa rest-garner man vill bli av med. Jag kan rekommendera båda böckerna, de är väldigt pedagogiskt utformade (= skrivna för amerikaner).

I was extremely happy about it all, and tried the new technique when I came back to Sweden. Two socks at the same time, GOOD BYE nasty sock-knitting-needles :-) ! It was quite easy, and the socks turned out just fine. So, the other day, I found a new book on knitting socks, also on circular needles, but how to start toe up, not only cuff down. Very handy if you want to get rid of a lot of yarn-left overs, to knit toe up. I can recommend both books, they are written in a way that makes everything very easy to understand (= written for americans).


Mitt snopp-värmare-projekt börjar anta hysteriska proportioner. Är det till en elefant? Idag virkade jag på den på jobbet. Vi hade en dag av möten och diskussioner, och i ett försök att göra dagen lite mera meningsfull, så virkade jag samtidigt. Vanliga människor tror att man inte kan lyssna när man virkar/stickar. När alla vi smarta vet att man lyssnar mycket bättre när man underhåller händerna med något lagom monotont. Man stimulerar olika delar av hjärnan, och lyssnar bättre. Gäller dock inte män, som har svårt att tänka och tugga tuggummi på samma gång. Verkar det som iallafall.
Snopp-värmaren:

My willy-warmer-project is starting to reach hysterical proportions. Is it to an elephant? Today I crocheted at work. We had a day of meetings and discussions, and in an attempt to make the day a little bit more meaningful, I crocheted at the meetings. Simple people think that one can not listen when crocheting / knitting. As we clever persons know, one listens better if your hands are busy with something monotonically. It stimulates different parts of the brain, and that itself makes one listening better. Not men though, they can not think and chew gum at the same time. It seems like anyway.
The willy-warmer: