En mössa och ett hemligt projekt

Min röda tomteluva är klar, mönster kommer från Yll och Tyll, garnet var Rowans Felted Tweed, stickor 3. Enligt mönstret skulle 2 nystan gå åt till den större storleken, men jag klarade mej på ett nystan. Lite tight är den, men det mest brukar ju töja sig med tiden. Inget mönster för cone heads alltså :-)))))))) Jag gillar verkligen flätorna!



Så har jag börjat på ett hemligt litet projekt i Malabrigo Worsted (lettuce) till en liten människa i vardande. Det kommer bilder på hela projektet till sommaren.


På tal om Malabrigo Worsted lettuce, jag MÅSTE bara sticka en sådan här! Trodde aldrig jag skulle säga det, att sticka en kappa är för nära gränsen för patetiskt (har jag tyckt), men denna illgröna skapelse är helt fantastisk. Håller jag på att bli gammal eller rent av totalt senil? Mönstret finns iallafall i Custom Knits, som verkar vara en helt underbar bok, och som i detta nu är på väg till moi från Adlibris :-))))))))

Senvinter-trötta är vi här på zoo:et, det skall bli skönt med påsklov vad det lider. För första gången i världshistorien har jag ledigt över apornas påsklov och det känns fantastiskt, vi skall ha så kul ihop! Slappa och sticka är det tänkt, spela dator/tv-spel, titta på film, hasa mig ut på någon promenad och försöka coola ned spinnet i huvudet och spinnet i vardagen. Senaste dagarna har jag varit vansinnig på en udda typ på jobbet... Vad skall man göra med alla förnumstiga besserwissrar? Typer som alldeles självpåtaget agerar mentor och lärare till sina kollegor? Fastän kollegorna varken vill ha eller behöver någon mentor/lärare. Typer som tror att just de är satta på jorden att bedöma andra kollegors (gärna de yngre kollegornas) arbete HELA TIDEN. Det är ju inte helt lätt att ignorera dessa typer, det ger ju sig inte heller. Det enda jag kan glädja mej åt är att just denna människa är vansinnigt humorlös (och det kan ju aldrig vara roligt) och att hon ser ut som något som kryper fram om man lyfter på en stor och mossig sten långt in i skogen (ja, jag vet, det är elakt, men också väldigt sant).

Förra helgen träffade jag min brors nya hund, Milou! Honom blev man glad av!