söndag 11 september 2011

Nya tummar och politisk brandfackla

Tummarna behövdes göras om. Det gick inte att ignorera längre... :-))) Nu blev de ganska så ok!
Klipp, klipp, klipp, klipp, klipp, klipp, plocka upp maskor, sticka, sticka, sticka...

Lite såpavatten och lite gnugg på tummarna så blir de bra! Hurra!

Stickar medans jag tittar på tv, de diskuterar om händelserna 11 september 2001. Ordet islamofobi dyker upp. Det är ett fult ord, iallafall ett ord som man inte vill bli förknippad med. Fob/fobi, överhuvudtaget, är inte bra. Vem vill vara anti, rädd eller motståndare? Men i den bästa av världar hade media kunnat diskutera dessa viktiga frågor på ett djupare plan, nu verkar det mera som att media har en uppfostrande och mästrande roll gentemot Sveriges befolkning, man skall lära sig att islamofobi är något fult. Men jag är lite av en islamofob. Jag erkänner. För jag gillar inte alls hur kvinnosynen ser ut i flertalet länder som har islam som statsreligion, där lagar och kultur och samhällsordning bygger på tolkningar av Koranen. Jag har rest i många muslimska länder, och de flesta av dessa har varit islam-light-länder, typ Marocko, Indonesien och Malaysia. Och det jag ser vad gäller kvinnors möjligheter i dessa länder gillar jag inte alls. Valfriheten för kvinnor är noll jämfört vad vi i Sverige är vana vid. Vi har kämpat hårt för vår jämlikhet och jämställdhet i Sverige. Det är ett arbete som har pågått under många år. Men nu kan frågan om hur ett ökat islamskt inslag i vår kultur påverkar kvinnor och kvinnors valfrihet, inte ens diskuteras i svensk media. Verkar det som. Vad säger alla kvinnor som var riktigt aktiva under kvinnorörelsen under 1970-talet nu? Inte ett knyst? Upptagna med golf? Är jag verkligen ensam om att fundera över detta?
Bäst att sätta på kommentargranskning på bloggen efter detta inlägg... När jag nu tillstått offentligt att jag har problem med vissa inslag i praktiserad islam kontra vår egen kvinnosyn så får jag kanske löpa gatlopp... ;-))

4 kommentarer:

  1. Det där har jag inte ens tänkt på. Kanske jag borde. Du har fått mig att fundera. Tack.

    /Åsa

    SvaraRadera
  2. God söndag!
    Ja, det du skriver om är verkligen en brännande fråga, och jag håller med om att detta liksom många andra brännande frågor vågar vi i Sverige inte diskutera av rädsla för att anklagas för att själva stå för "icke godkända" åsikter. Det är ju eg samma när det gäller SD och deras taktik att "paxa" olika symboler såsom hembygdsdräkter och flaggan (som ju eg är yttringar av väldigt nationalistiska tankeströmningar). Jag såg igår halva reprisen på Debatt med Belinda vad hon nu heter, där de diskuterade om barnaga. Jag anser att barnaga ska inte under några omständigheter förekomma, men diskussionsklimatet i studion var definitivt infekterat och stundvis även hatiskt. Det gick inte att diskutera till slut, för man anklagade bara varandra. Och många av de som var där, tycktes ha mycket konstiga föreställningar om barn... Hm.

    Vantar ja, det ska jag nog göra nu snarast (har ett STORT behov av att avsluta något, men min kofta jag håller på med nu är inte där än på ett tag.) Och dessutom så är det ju faktiskt strax dags för att använda vantar, så!

    Ha en bra vecka/Blenda

    SvaraRadera
  3. Fobi är en rädsla inför något som eg. är ofarligt, alltså en överdriven rädsla (dock inte mindre obehaglig för fobikern!).
    Att ha kritiska åsikter om kulturer/religioner ser inte jag som en fobi. För att vara islamofob ska man reagera negativt på allt som kan tillskrivas islam och det kanske du inte gör? Tyvärr (måste jag säga) har alla muslimer jag träffat/känner varit väldigt västerländska i sin vardag, tex. ingen har tvingat/tvingats bära huvudduk. Faran är väl när man buntar ihop alla muslimer och tror att de är likadana (ofta förknippat med negativa saker). De är ju individer, precis som i alla andra kulturer :-) Alla kulturer/religioner har inslag av sådant som vi inte gillar.
    Själv har jag väldigt svårt att begripa katolikernas åsiker om att inte använda previntivmedel (även om jag förstår hur de resonerar kring det), speciellt i länder där aids är utbrett.

    SvaraRadera
  4. Garntrollet (igen)12 september 2011 kl. 11:51

    Ps. Vantarna är jättefina.

    Och ett tillägg: jag har också väldigt svårt att förstå hur barnaga kan vara tillåtet i tex. England (som inte ligger sååå långt bort). Tillåtet för föräldrar men även för lärare i skolan!

    SvaraRadera