onsdag 5 december 2012

Att se sanningen i vitögat

Idag har jag bestigit Mount Everest! Stadsbussarna ställdes in i vår lilla stad, och aporna behövde hämtas från skolan. MED VAD DÅ, undrar förstås vän av ordning (det vill säga moi). Jag har ingen bandvagn ståendes på gården. För om inte bussarna tar sig fram, då är det även rätt svårt att köra bil. Men det var bara att bita ihop, självständig kvinna (kvinna=hjältinna) som man är och skyffla ut bilen från parkeringen, köra i 10 km/h i 30 cm snömodd, slira sig igenom frysta isspår från tidigare bilar och hämta aporna. Och sedan ta sig hem igen på en fullständigt igensnöad E4. Och nu fortsätter det att ösa ned flingor stora som corn flakes.

Ja, det snöar än.

Var en sväng på stan häromdagen. Slank in i garnaffären. Och de hade fått in illrött lovikkagarn! Det bara låg där och lyste och skrek (samtidigt), KÖP MIG, KÖÖÖÖP MIG. Så jag vart tvungen att lyda rösten som skrek. För att få tyst på det gapiga garnet. Två härvor blev det som skall omvandlas till vantar vad det lider. Sedan föll ögonen på RELFEXGARN!!! Jag bara dog vilken bra uppfinning! 50 m kostar 89 riksdaler, så det var ju inte gratis precis, men man kan ju sticka in det lite här och där i en mössa. Var väldigt tunt, så det kommer inte att påverka någon masktäthet. Himla praktiskt och fiffigt, reflexen inbakad i apornas mössor! Moi mycket nöjd med denna uppfinning.

Tomterött lovikkagarn från Järbo och reflexgarn X2.

Så här coolt blir reflexgarnet när man fotar det med blixt.

Moi inte så jättenöjd med att min kofta (Nanook) som nästan är klar är FÖR LITEN!!! Den stickas upp ifrån och ned, och nu har jag provat den för att se hur lång den skall vara. Och suck, då känns det att över axlarna är det lite tajt... Så, nu kom jag av mig lite med den sista biten. Suck. Jag har stickat medium, och jag tänker banne mig inte börja sticka large. Aldrig. Våga vägra large, liksom. Det är bara att se sanningen i vitögat och inse att det är dags att dra i bromsen, nu skall den otäcka vikten ned 10 kg. Jag väger för mycket, är för stor och har dessutom gått upp en storlek i bh-size. Det är ju oerhört, jag fattar inte hur detta kunde hända. Men nu smids det planer, för nu skall vikten ned. Till det som den skall vara. Och då kommer Narook passa. Livet liksom.

7 kommentarer:

  1. Jodu idag har vädrets makter slagit till mot oss här i söder också...norr har ju tidigare fått en rejäl dos av det vita - i varje fall norrlandskusten....

    ja kan bara säga att en pendeltågsresa som i vanliga fall tar 25 minuter idag tog 4,5 timme...sedan pulsade jag hemåt i djup snö från stationen...40 minuter....inga bussar gick för inget var plogat.

    Men denna gången är det ovanligt rejält med snö som fallit så jag har viss förståelse att varken SL eller plogbilarna hinner med.

    SvaraRadera
  2. Ja, huvva ett sånt väder!! Man får ta på sig stålmannendräkten när man ska gå ut...

    Ja, hör man sådana garnrop finns det inget annat sätt - det är bara att lyda. Ingen återvändo. Det där reflexgarnet har jag sett, kolla in http://yllotyllgarnblogg.blogspot.se/, hon har stickat med det garnet.

    Mitt tips är att vänta med fitnessplaner tills efter jul, annars finns det risk för plåga, destruktivitet, irritation, depressiom m m när man ser och känner allt gott som bjuds på till jul. Men efter jul - go girl!!;0))

    SvaraRadera
  3. att ta sig fram när det är så mycket snö är verkligen inte lätt!!! skönt att det gick bra att hämta aporna ändå:))

    att garn ropar händer mig med:) då är det är bara att skynda sig därifrån, eller att köpa garnet:D

    reflexgarn - så praktiskt att sticka med i vantar och mössor!!! Och i synnerhet till barn!

    Trist med koftan... men den går antagligen att blocka ut till lagom storlek:)

    Det är inte så kul att gå upp i vikt när man inte vill. Men jag instämmer med marremorr - att det bästa är att vänta med fitnessplanerna till efter jul och nyår, så att du får vara med och njuta av allt gott, och sedan göra som alla andra - börja träna:)

    det var roligt det du skrev om bh-storlek:) det är så jag har koll på min vikt - om min bh passar eller inte:) jag har haft ett par vänner med anorexia som väger sig varje dag (vilket för mig är helt obegripligt:). jag har ingen våg -har aldrig haft det. istället resonerar jag som så att antingen kommer jag i mina kläder eller så gör jag det inte:)) och jag ser på en gång på min bh om jag går upp i vikt (vilket jag vanligtvis gör på hösten), eller om jag har gått ner (vilket jag vanligtvis gör på våren:)

    SvaraRadera
  4. Gaaaahhhh!! Skrev just världens längsta inlägg här, och så försvann det!!!

    Jaja, ville eg bara hälsa och fråga hur läget är!

    Ha det gott/Blenda

    SvaraRadera
  5. I sanning, en galen dag...!!

    SvaraRadera
  6. Love the red garn... :)

    SvaraRadera
  7. Don't understand reflexgarnet, men det verkar fiffigt!

    SvaraRadera